Projektuppgift i akustik

I n s t i t u t i o n e n f ö r b y g g v e t e n s k a p e r
VTA070 Akustisk planering 2009
Redovisningen
Projektuppgiften utförs i projektgrupper om två till tre teknologer.
Projektuppgiften betygssätts med antingen u, 3, 4 eller 5 och betyget baseras
både på den skriftliga såväl som på den muntliga redovisningen.

Konsultation
Om det finns frågor eller oklarheter kring uppgiften eller lösningen kan man
få hjälp. Fråga i första hand Kristian Stålne i anslutning till övningen.

Gruppindelning
Anmäl snarast vilka ni är som jobbar ihop med mail till Kristian och anmäl också
om ni har några önskemål på redovisningstid.
Skriftlig redovisning
Projektuppgifterna redovisas med en rapport som ska skrivas enligt nivå 2.
Tänk på att vara tydliga med att redovisa tillvägagångssätt och resultat som
ni diskuterar. Projektrapporten lämnas in i pappersform senast måndagen i
tentaveckan, den 9/3 kl 12.00 till Kristian Stålne. Samtidigt mailar ni
rapporten till de andra deltagarna i er session så att de kan läsa igenom den
innan redovisningen. Sena eller ofullständiga inlämningar medför att endast
betyg 3 kan komma i fråga för projektuppgiften.

Muntlig redovisning
Projektuppgifterna redovisas torsdagen och fredagen den 12-13 mars i
sessioner om tre till fyra projektgrupper om gången där varje session varar
ungefär en timme. Man närvarar endast på den egna sessionen. Varje grupp
får 15 minuter, inklusive frågor och opponering, på sig att presentera sitt
projekt. Presentationen görs förslagsvis med PowerPoint under ca 5-7
minuter – vi har projektor och dator till förfogande.
Opponering
Vid presentationen ska de övriga grupperna opponera genom att bidra med
frågor och synpunkter på vad den aktuella gruppen har valt för uppgift och
hur de har löst uppgiften.
När ni motläser era kurskamraters rapporter, tänk på följande: Uppfyller den
föreslagna lösningen funktionskraven och med vilken precision?
Bedöm även rapportens form och utseende, är rapporten tydlig, texten lätt
att följa, vilken kvalitet har figurerna?
Vid både redovisning och opposition, tänk på att tiden är begränsad och
försök att fokusera på det som är viktigt och undvik att fastna för länge på
smådetaljer!
Projektuppgiften Uppgiften går ut på att akustikreglera en valfri lokal, i första hand med avseende på efterklangstid enligt vad som beskrivs i kapitel 5 i kurskompendiet. Det innebär att ni börjar med att uppskatta lokalens nuvarande efterklangstid, vilket ni gör genom att gå igenom alla delytor och fasta föremål i lokalen som bidrar till absorptionsarean och räkna med Sabines formel. Försök att så gott det går ta reda på vilka material som finns i respektive delyta, tex väggar. Kommentera resultatet och ange hur lämplig lokalen är ur akustisk hänsyn. Sedan reglerar ni lokalen genom att sätta in ljudabsorbenter av lämpligt slag och mängd. Redovisa också ut var ni tänker placera absorbenterna med figurer och ange produktnamn och beteckningar. Specifikationer finns på respektive producents hemsida (se nedan). Om lämplig kommersiell produkt saknas, beskriv princip och uppbyggnad av absorbenten med figur. Mängden absorbenter ska anpassas så att den nya efterklangstiden blir optimal för det ändamål lokalen ska användas till, vilket kan vara tal eller musik av olika slag. Eftersträva en så jämn efterklangstid över de olika frekvensbanden som möjligt, ni använder oktavband. Tänk också på att ta hänsyn till följande: Undvik uppkomst av fladdereko, alltså eko som uppstår när två väggar med låg ljudabsorption står mitt för varandra. Är det en talare eller musiker bör denne få en återkoppling från rummet i form av tidiga ljudreflexer. För åhörarna, om det finns sådana, bör också de tidiga ljudreflexerna tas tillvara medan sena, över 25 ms, dämpas ut. Redovisa om ni tänker göra någon annan åtgärd på salen för att förbättra ljudkvaliteten. Beräkning av efterklangstiden bygger på antagandet om ett diffust ljudfält och det är ju bara en av flera modeller för att behandla rumsakustik. Glöm inte att i rapporten ta med en diskussion kring uppgiften och resultaten så att ni reflekterar över vad ni har gjort. Var också noga med att dokumentera er sal med tydliga bilder och redovisar källor när ni tar reda på något. Tänk er när ni redovisar, skriftligt såväl som muntligt, att ni är konsulter som löst ett problem åt en kund. Ett problem har ju ofta mer än en lösning och ibland hittar man begränsningar eller möjligheter som kunden inte tänkt på själv. Ni kommer förmodligen att lösa uppgiften på olika sätt och ni ska alltså försöka att argumentera för och ’sälja in’ er lösning av problemet. Ett tips när ni löser uppgiften är att inte välja för svår lokal så att arbetet blir för stort. Design av hela konsertsalar räknas som ett mycket svårt arbete även för professionella akustiker. Ett vanligt (och därmed inte så orginellt) exempel på sal som väljs för uppgiften är en enkel övningssal i V-huset. Utöver kompendiet Grundläggande Akustik kan information hämtas ur: Absorptionskoefficienter för olika byggelement. Utdrag ur Akustikhandbok K-Konsult (1986). Delas ut. Resonansabsorbenter. Utdrag ur Byggnadsakustik (1982) och Grundläggande teknisk akustik (1982) T Kihlman. Delas ut. Några ljudabsorbentproducenter:

Source: http://www.akustik.lth.se/fileadmin/tekniskakustik/education/Projektuppg_VTA070.pdf