Microsoft word - 85006b4[1].doc

Sivert Eriksson, Mollaryd Ekliden, 524 95 Ljung (son) Agnetha Eriksson, Vintergatan 35, 504 60 Borås (dotter) distriktsläkaren Staffan Svedberg, Vårdcentralen Herrljunga, Horsbyvägen 10, 524 32 Herrljunga NN Filip Eriksson XX, född den 30 mars 1928 och avliden, hade Parkinsons sjukdom och polymyalgia rheumatica. Den 14 december 2004 sökte han Staffan Svedberg dr NN. Han berättade då om ömhet till vänster i bröstkorgen och lufthunger i samband med dans en vecka tidigare. Staffan Svedberg dr NN gjorde en undersökning av Filip Eriksson XX och ordinerade ett EKG, som var invändningsfritt. Staffan Svedberg dr NN misstänkte kranskärlssjukdom och skrev ut nitroglycerinpreparat till honom. Vid återbesök den 10 januari 2005 berättade Filip Eriksson XX att preparatet inte hjälpte nämnvärt, vilket innebar att han hade fortsatta besvär från bröstkorgen och med lufthunger. Staffan Svedberg dr NN bedömde då att det inte rörde sig om kärlkramp. Sivert Eriksson och Agnetha Eriksson, son respektive dotter till Filip Eriksson XX, har anmält Staffan Svedberg dr NN. De har uppgett bl.a. följande. Vår far fick en stor hjärtinfarkt den 25 januari 2005 och avled som en direkt följd av denna den 19 mars samma år. Far hade dessförinnan under en längre tid haft besvär med andfåddhet, ont i bröstet och trötthet och sökt vård för detta på vårdcentralen i Herrljunga. På vårdcentralen menade man att det inte var något fel på hjärtat (vilka undersök-ningar gjordes?). I slutet på 2004 provade man emellertid med nitroglycerinbehandling mot kärlkramp men det hjälpte inte heller. Då gör man ännu en gång bedömningen att det inte är kärlkramp eller något fel på hjärtat och vidtar inga ytterligare åtgärder i form av utförligare undersökningar. Vi ifrågasätter den behandling vår far fick på Herrljunga Vårdcentral innan/under sin sjukdom som senare ledde till hjärtinfarkt och dödsfall. Vi undrar om det är lämpligt att ge bl.a.Viagra till en person (far) - som upplevt andfåddhet, trötthet och stickningar/smärta i hjärttrakten och gjort det en längre tid. Vi undrar också om det är lämpligt att fortsätta med Viagra vid misstänkt kärlkramp och dessutom i kombination med nitroglycerinbehandling. Vi frågar oss varför man inte gjorde noggrannare undersökningar när nitro- glycerinmedicinen inte hjälpte (eller egentligen redan tidigare). I broschyren "Råd till dig som har kranskärlsjukdom" (som bl.a. finns att läsa på HIA på Borås sjukhus), sidan 7, krävs snabb sjukhusvård, --- Även journalhandlingarna från fars kontakter/besök med vårdcentralen känns ofullständiga. För vissa journaler finns inga noteringar alls, andra är mycket knapphändiga. Ett flertal är inte signerade. Vi har fått kopior av journaler från 2000-2005. -- Enligt vår mening är det ett antal åtgärder som verkar felaktiga eller tveksamma. Därför vill vi ha prövat om det är rätt behandling vår far har fått. Vi är medvetna om att detta inte ger oss far tillbaka. Men vi tycker det är viktigt att eventuella brister i rutiner och beteenden kartläggs och åtgärdas. Kanske kan det medföra att någon annans far eller mor får bättre förutsättningar. Ansvarsnämnden har tagit del av Filip Eriksson XX:s patientjournal och hämtat in yttrande av Staffan Svedberg dr NN. Han har bestritt att han handlat felaktigt och uppgett bl.a. följande. Ovanstående patient sökte mig första gången 1975 (75-04-17) på läkarstationen i Herrljunga. Vårt sista telefonsamtal var 05-01-10, ett tidsspann omfattande 30 år, vilket gjorde att vi lärde känna varandra väl och etablerade en förtroendefull kontakt. Barnen Agneta och Siwert ifrågasätter nu "den behandling vår far fick på vårdcentralen innan/under sin sjukdom som senare ledde till hjärtinfarkt och dödsfall" och "ett antal åtgärder som verkar felaktiga eller tveksamma". Jag vill därför avge följande yttrande: Som framgår av anmälan insjuknade Filip Eriksson XX i hjärtinfarkt 25 januari-05. Sommaren-03 fick Filip Eriksson XX diagnosen PMR (en sorts muskelreumatism) vilket förde med sig täta framför allt telefonkontakter oss emellan med anledning av sänkekontroller och kortisonordinationer. Skulle Filip Eriksson XX under en "längre tid" innan han fick sin infarkt klagat över symptom tydande på hjärt-sjukdom, exempelvis andfåddhet eller bröstsmärtor, skulle detta naturligtvis ha framkommit under våra telefonsamtal. Så har inte varit fallet. Efter telefonkontakt 04-12-13 fick Filip Eriksson XX tid till mig för undersökning dagen efter, dvs. 04-12-14, ---. Symptomen då Filip Eriksson XX veckan innan dansade var ospecifika och talade inte entydigt för exempelvis ansträngningsutlöst kärlkramp. Här finns flera differentialdiagnoser att fundera över hos en 76-årig man med Parkinsons sjukdom och PMR. Ändå var det värt ett försök att pröva Nitromex vid ev. kommande bröstsmärtor för att sedan efter julhelgerna göra en utvärdering. Vid vårt uppföljande telefonsamtal 05-01-10 framkom heller inget som talade för ansträngningsutlöst kärlkramp. Filip Eriksson XX hade prövat 1 eller 2 tabletter Nitromex, men som han sa, "jag märkte ingen skillnad". Sedan -02 hade Filip Eriksson XX önskemål om tablett Viagra och använde detta sporadiskt. Några kontraindikationer för detta fanns ej. Att Filip Eriksson XX:s pappa avlidit i hjärtinfarkt, att Filip Eriksson XX behandlats för djup ventrombos utgör inte någon kontraindikation för tablett Viagra. Det har inte funnits några belägg att Filip Eriksson XX skulle ha lidit av någon hjärtsjukdom. Vid varje tidpunkt och i varje enskilt fall gör man som läkare en rimlighetsbedömning. Min bedömning har jag i stort redovisat och att det skulle finnas något samband mellan "episoden" i början av december-04 då Filip Eriksson XX dansade, och den senare inträffade infarkten 05-01-25, är absolut ingen självklarhet och enligt mitt förmenande motsätter jag mig de anmärkningar som riktats mot mig. Sivert och Agneta Eriksson (XX:s barn) har yttrat sig över utredningen och vidhållit sin anmälan. Ansvarsnämnden har hemställt om yttrande från Socialstyrelsen i fråga om Staffan Svedberg dr NN:s handläggning kan anses stridande mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen har i yttrande anfört bl.a. följande. Journalanteckningarna under den period som omfattar den aktuella händelsen är knapphändiga avseende patientens sjukhistoria. Läkaren SS dr NN beskriver t.ex. inte några detaljer i vad avseende patienten kände sig trött och inte heller någon närmare analys av smärtan i bröstet och av andfåddheten. I de undersökningar, inklusive EKG, som läkaren SS dr NN företog, och som enligt Socialstyrelsens bedöm-ning är tillfyllest, framkom inget avvikande. Då några entydiga tecken på kärlkramp eller hjärtsjukdom inte framkom gjorde läkaren SS dr NN den rimliga bedömningen att besvären med största sannolikhet inte var orsakade av kärlkramp. Socialstyrelsen gör bedömningen att det som senare hände inte med säkerhet har samband med de symtom som patienten hade beskrivit för läkaren SS dr NN. Social-styrelsen bedömer vidare, att även om läkaren SS dr NN hade misstänkt och initierat en utredning av möjlig bakomliggande kärlkramp hade detta med all sannolikhet inte påverkat händelseutvecklingen. Socialstyrelsen anser att det inte finns något som tyder på att läkaren SS dr NN i detta ärende inte har handlat i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Av 5 kap. 5 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område framgår bl.a. att anmälan om fel i yrkesutövningen skall göras inom sådan tid, att den som avses med anmälan får underrättelse om anmälan inom två år efter den påstådda förseelsen. Ansvarsnämnden kan endast pröva anmälan i den del som avser behandling efter den 15 mars 2004. Staffan Svedberg dr NN har underlåtit att närmare penetrera Filip Eriksson XX:s trötthet, andfåddhet och bröstsmärtor. Detta är väsentligt för att kunna bilda sig en uppfattning om orsaken till besvären. Vilo-EKG togs och befanns utan anmärkning. Staffan Svedberg dr NN misstänkte angina pectoris och förskrev nitropreparat, men han påbörjade trots sin misstanke ingen ytterligare utredning. I litteraturen uppges att ca 75% av patienter med angina pectoris har ett normalt vilo-EKG. Detta kan alltså inte tas som intäkt på att patienten inte har ischemisk hjärtsjukdom. Nitroglycerinmedicineringen hade tveksam effekt på Filip Eriksson XX:s besvär, vilket Staffan Svedberg dr NN tolkade som att ischemisk hjärtsjukdom kunde uteslutas. Socialstyrelsens bedömning att det är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet att på basen av en ofullständig sjukhistoria, ett normalt vilo-EKG och en tveksam effekt av nitropreparat utesluta ischemisk hjärtsjukdom skulle som prejudikat få vittgående konsekvenser. Ansvarsnämnden delar inte denna uppfattning och anser att Staffan Svedberg dr NN av oaktsamhet inte fullgjort sina skyldigheter. Felet är varken ringa eller ursäktligt och bör medföra disciplinpåföljd i form av en erinran. Ansvarsnämnden prövar inte den del av anmälan som avser behandling före den 16 mars 2004 och ålägger Staffan Svedberg dr NN - med stöd av 5 kap. 3 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område -en erinran. Detta beslut har fattats av Lars-Åke Johnsson (avvikande mening), ordförande, kvalitetsrådgivaren Carina Svensson, ombudsmannen Åke Lundström, överläkaren Johan Elfström, legitimerade sjuksköterskan Lisbeth Löpare-Johansson, landstingsrådet Elise Norberg, f.d. riksdagsledamöterna Ingrid Näslund och Kerstin Heinemann samt riksdagsledamoten Marina Pettersson. Föredragande har varit docenten Thomas Dyckner, medicinskt sakkunnig hos ansvarsnämnden. Lars-Åke Johnsson Thomas Dyckner Kopia till: Sivert Eriksson (son) Agnetha Eriksson (dotter) Distriktsläkaren Staffan Svedberg dr NN Verksamhetschefen, Vårdcentralen Herrljunga, Horsbyvägen 10, 524 32 Herrljunga Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm Bilaga 1 HSAN 2006/850:B4 Lars-Åke Johnsson anmäler avvikande mening: Det offentligrättsliga regelsystemet med sikte på hela hälso- och sjukvården är en del i statens uppgift att upprätthålla säkerhet och annan kvalitet i vården. Där ingår krav på yrkesutövarnas lämplighet och förmåga att utöva yrke samt personligt ansvar för dem. Socialstyrelsen är den statliga myndighet som i sin tillsynsfunktion närmast har att bevaka dessa frågor. Samtidigt har den statliga ansvarsnämnden en annan funktion, nämligen att efter anmälan pröva i vissa fall samma frågor. De båda förvaltningsmyndigheterna får antas ha lika goda möjligheter att bedöma t.ex. om en yrkesutövares handlande i en konkret situation varit i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Särskilt för varje yrkesutövare, men även för varje patient, måste det då vara angeläget – inte minst från rättssäkerhetssynpunkt – att statens företrädare i olika funktioner gör i huvudsak likartade bedömningar. I sitt yttrande i ärendet har Socialstyrelsen anfört, att det inte finns något som tyder på att Staffan Svedberg dr NN handlat i strid mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Såväl ansvarsnämndens föredragande läkare som majoriteten av ledamöterna har däremot gjort den medicinska bedömningen, att hans handläggning inte varit förenlig med denna grundläggande handlingsregel för läkare. Med hänsyn till den rättspraxis som utvecklats vid överprövning av ansvarsnämndens beslut, finner jag – i det läget att de båda myndigheterna har så olika uppfattning i den centrala sakfrågan – det inte vara rimligt att ålägga Staffan Svedberg dr NN någon disciplinpåföljd. Enligt min mening bör därför anmälan lämnas utan åtgärd.

Source: http://www.dagensmedicin.se/Global/Dagens_medicin/nyheter/2007/04/17/ledare-orimligt-olika-slut/HSAN%2020060850B4.pdf