Medicamentsen-ligne vous propose les traitements dont vous avez besoin afin de prendre soin de votre santé sexuelle. Avec plus de 7 ans d'expérience et plus de 90.000 clients francophones, nous étions la première clinique fournissant du acheter viagra original en France à vente en ligne et le premier vendeur en ligne de Viagra dans le monde. Pourquoi prendre des risques si vous pouvez être sûr avec Medicamentsen-ligne - Le service auquel vous pouvez faire confiance.

S3lo.pdf

HumaNova Europeiska Psykosyntesuniversitetet
Vilka behov fyller maten
Att använda psykosyntesterapi som verktyg vid viktminskning
Kerstin Nyström
Grupp S3LO

SAMMANFATTNING

Fetma är vår tids nya folksjukdom. Den har allvarliga följdsjukdomar, orsakar lidande för den
drabbade och ökande kostnader för samhället.
Jag ville ta reda på varför människor, trots kunskap om kost och motion och trots upprepade
bantningar, ändå inte kunde uppnå och upprätthålla normalvikt. Jag ville undersöka de känslomässiga
behovens roll för fetma.
I min arbetshypotes utgick jag ifrån att överviktiga människor använder mat för att fylla andra behov
än fysisk hunger. Om man kan identifiera och tillgodose dessa behov på annat sätt än genom mat
antog jag att en viktminskning sker naturligt.
Av 400 intresserade valdes 10 personer ut för att genomföra projektet. Som urvalskriterier användes
bl a att försökspersonerna skulle vara över 20 år, ha BMI över 30, vara i övrigt friska och ha provat
flera olika viktminskningsmetoder.
Projektet genomfördes under sex veckor och omfattade 24 timmar gruppterapi och 10 timmar enskild
terapi per deltagare. All verksamhet leddes av Kerstin Nyström och Pia Kinde. Vi använde uteslutande
psykosyntesterapi som metod.
Projektet utvärderades dels genom deltagarnas subjektiva upplevelser, dels genom terapeuternas
observationer och dels genom uppmätt viktförändring.
Frånsett att en deltagare var frånvarande under en gruppdag fanns inget bortfall i studien.
Efter genomfört projekt kunde vi konstatera att man oftast åt när man var ensam, och flera av
deltagarna var drabbade av hetsätning (BED) i varierande svårighetsgrad.
Man åt för att fly från obehagliga känslor som sorg, ensamhet, övergivenhet, frustration och rastlöshet.
Man åt också för att framkalla behagliga känslor av lugn, trygghet, tröst och gemenskap. Ätandet
upplevdes som skamfyllt och genomfördes ofta i smyg.
Deltagarna hade generellt låg självkänsla, var omvärldsberoende, hade svårt att sätta gränser och
undvek konflikter. De var ansvarstagande och ambitiösa med stort kontrollbehov.
Många av deltagarna kom från en dysfunktionell ursprungsfamilj och hade tidigt fått ta stort ansvar för
att ta hand om andras behov. Som barn hade man vant sig vid att få sina gränser kränkta, att tvingas
förstärka de egenskaper som dög i andras ögon och förtränga otillåtna känslor, ofta vrede.
Deltagarna anger i sina utvärderingar att de största insikterna man fått var att man lärt känna sig själv
och sett att man faktiskt är någon som kan vara värd att tas på allvar. Vidare har man insett att man
själv kan styra och ta ansvar för sitt liv. Efter projektet har man förändrat sina ätvanor. Maten har
avdramatiserats och blivit mindre värdeladdad. Dessutom upplever deltagarna att många andra
områden i deras liv har påverkats; man har fått större självkänsla, blivit bättre på att säga ifrån och fått
bättre relationer med sin omgivning.
Samtliga deltagare var mycket nöjda med projektet. De uttryckte sin glädje över att äntligen ha hittat
en viktminskningsmodell som tar hänsyn till människan som helhet.
Deltagarna gick i genomsnitt ner 1,8 kg under projektets sex veckor.
Viktminskning är, liksom terapi, en långsiktig process. Med reservation för projektets begränsning i
tid och antal deltagare, kan jag dock dra slutsatsen att överviktiga människor använder mat för att fylla
andra behov än fysisk hunger. Man äter för att fly från obehagliga känslor samt för att uppnå behagliga
känslor.
Jag kan också konstatera att många av de smärtsamma känslor man flyr ifrån härstammar från
traumatiska upplevelser i barndomen. Här erbjuder psykosyntesterapi goda verktyg för att på ett
kärleksfullt sätt identifiera och bearbeta känslomässiga skador. Det är sannolikt att anta att man genom
att tillgodose dessa omedvetna känslomässiga behov på annat sätt än genom mat kan uppnå en naturlig
viktminskning.
De viktminskningsmetoder som finns tillgängliga idag bygger generellt på kost, motion och beteendeförändring. Inom fem år efter avslutad behandling med dessa metoder har de flesta återgått till sin ursprungsvikt. Det är därför min slutsats att man, för att uppnå en varaktig viktminskning, måste fokusera på människan bakom övervikten. Förutom att arbeta med människans kropp och intellekt behöver vi även arbeta med hennes själ och hennes känslor, såväl medvetna som omedvetna. Här erbjuder vi en helt ny modell som sannolikt fyller ett enormt behov hos de som lider av överätning och fetma. Innehållsförteckning

Författarens tack
4.3 Projektets utformning och innehåll 6.2 Det inre barnet hos våra projektdeltagare 7. Psykosyntesterapi som redskap för viktminskning 1. Information till de som ville delta i projektet 3. Kortfattad presentation av psykosyntes Tack!

Jag vill tacka de tio kvinnor som deltagit som klienter i vårt examensprojekt. Tack för att ni delat med
er av er livsresa. Tack för mod, vilja och kärlek!
Jag vill tacka Pia Kinde, min kurskamrat och soulsister, som var den som kom med den ursprungliga
idén till detta examensarbete.
Tack Stina och Lars samt alla på HumaNova för att ni är de ni är.
Kerstin Nyström, Stockholm mars 2002




1. Inledning

Denna undersökning ligger som grund för mitt examensarbete under sjätte terminen på utbildningen
till diplomerad samtalsterapeut vid HumaNova Europeiska Psykosyntesuniversitetet. Den empiriska
delen av examensarbetet är utförd i samarbete med Pia Kinde från samma studiegrupp.
Författaren, Kerstin Nyström, är beteendevetare fil kand och har arbetat med undervisning, utbildning
och personlig utveckling under många år, som bl a lärare, chef och konsult.
”Jag tror på att utgå från individen. Varje individ bär på sin unika visdom, sina tankar, känslor och
behov. Varje ny erfarenhet erbjuder en möjlighet till utveckling. Genom att lära känna mig själv kan
jag göra medvetna val och behöver inte längre vara ett offer för andras behov. Jag kan bestämma
själv, och jag har själv ansvar för mitt liv.
Jag tror också på att utgå ifrån individen eftersom kärnan i varje grupp, varje företag och varje
samhälle är den enskilda människan. Därför är individens utveckling och välbefinnande en
förutsättning för gruppens, företagets och samhällets välbefinnande och framgång.”

1.1 Bakgrund
Var tredje svensk är överviktig eller fet. Medelvikten ökar och fetman sprider sig nedåt i åldrarna.
Fetma är vår nya folksjukdom och leder ofta till andra sjukdomar som diabetes, cancer, kärlkramp,
hjärtinfarkt, led- och muskelbesvär. Feta personer mår ofta dåligt psykiskt och drabbas av ångest och
depressioner.
Det är också ett samhällsproblem där enbart kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioneringar
pga fetma beräknades uppgå till sex miljarder kronor under 2001.
Fetma är klassat som sjukdom av WHO. Trots detta saknas effektiv behandling som ger bestående
resultat.
I de delar av världen där fetma är vanligt är samtidigt det rådande skönhetsidealet att vara smal. Det är
även i dessa länder som det finns tillgång till, och kunskap om, hälsosam kost och motion.
Vad beror det då på att människor är feta även om de vet att de riskerar att dö i förtid? Varför är det så
svårt att gå ner i vikt eller hålla vikten efter en viktnedgång? Vad beror det på att människor förblir
feta även om de inget högre önskar än att vara normalviktiga? Varför hjälper det inte att banta eller att
veta ”allt” om kost och motion?
Kan det vara så att övervikt inte enbart är ett kroppsligt problem? Att det innehåller fler dimensioner
som inte kan behandlas genom ändrade kost- och motionsvanor? Att det inte räcker med intellektuell
kunskap om fetmans orsaker och konsekvenser?
Det var dessa frågor och funderingar som låg till grund när jag bestämde mig för att göra mitt
examensarbete om övervikt.
En av psykosyntesens holistiska grundidéer är att människans kropp, känslor, intellekt och själ hör
ihop och påverkar varandra. Jag beslöt mig för att undersöka de känslomässiga behovens roll för
fetma.

1.2 Arbetshypotes
Hypotesen är att överviktiga människor använder mat för att fylla andra behov än fysisk hunger. Om
man kan identifiera och tillgodose dessa behov på annat sätt än genom mat, kommer en viktminskning
att ske naturligt.
1.3 Syfte
Syftet med undersökningen är att kunna bekräfta eller förkasta min arbetshypotes. Eftersom
viktminskning tar lång tid måste undersökningen, med tanke på sin tidsmässiga begränsning, ses som
en pilotstudie.
Syftet är vidare att prova om man kan använda psykosyntesens modeller och verktyg för att gå ner i
vikt.
Ett speciellt intresse är att se om det finns någon koppling mellan övervikt och det inre barnets
otillfredsställda behov.
1.4 Metod
Min grundläggande utgångspunkt var de fyra komponenter som bygger upp psykosyntesens
människosyn; samspelet mellan kropp, själ, känslor och intellekt.
I såväl gruppterapin som de enskilda terapisessionerna använde jag mig av psykosyntesterapi som
metod. En kortfattad beskrivning av psykosyntesens tankar finns i bilaga 3.
Jag arbetade med psykosyntesterapins olika verktyg; dialog, guidade meditationer, reflektion,
affirmationer, teckning, musik, katarsisk utlevelse, olika gestalttekniker samt hemarbete.
Under hela projektet vinklade jag övningarna för att speciellt beröra områden kring mat, ätande och
vikt.
Jag använde en stor mängd övningar eftersom jag erfarit att detta ger bra utbyte i processen.
Under grupphelgerna strävade jag medvetet efter att använda olika typer av övningar för att öka
möjligheten för varje klient att hitta något som passade just henne.
2. Teoretisk översikt

2.1 Tidigare obesitasforskning
Samhället har länge haft en konservativ attityd till fetma. Man tycks ha menat att fetma är
självförvållat och ingenting som den allmänna sjukvården ska ansvara för. Ett kvarvarande uttryck för
detta är att de läkemedel mot sjukdomen som nu finns på marknaden inte är subventionerade.
”Ingen har efterfrågat expertkunskap om fetma”, skriver professor Stephan Rössner i Dagens Medicin
(2000). Stephan Rössner är president för International Association for the Study of Obesity, IASO.
Enligt IASO har fetmaforskningen i världen vuxit explosionsartat de senaste tio åren. Nu forskas det
bland många grupper; genetiker, molekylärbiologer, statistiker, beteendevetare, endokrinologer,
psykiatriker och barnläkare.
I Sverige har forskningen till stora delar drivits av läkemedelsföretagen. Det är även
läkemedelsföretagen som tagit fram utbildningsmaterial för primärvården. Detta har lett till att de
läkemedelsrelaterade delarna av fetmavården i Sverige har fått resurser till sitt förfogande medan
övriga delar inte har prioriterats.
2.1.1 Definition av fetma (obesitas)
Det finns tre medicinskt vedertagna sätt att mäta graden av fetma; totalvikt i kilo, midja/höft-kvoten
samt Body Mass Index (BMI).
BMI beräknas genom att man dividerar vikten i kilo med den kvadrerade längden i meter. WHO
klassificerar sedan BMI enligt följande:
Undervikt
Midja/höft-kvoten visar typen av fetma. ”Päronfetma” eller kvinnlig fetma sitter kring stuss och lår. ”Äppelfetma” eller manlig fetma sitter kring buken. Riskzonen för kvinnor ligger vid en midja/höftkvot på mer än 0,8 och för män ligger riskzonen vid en kvot över 1,0. WHO har dessutom infört ytterligare ett sätt att konstatera fetma, genom att man helt enkelt mäter midjeomfånget. För kvinnor ligger gränsen på 80 cm och för män vid 94 cm runt midjan. 2.1.2 Orsaker till fetma
Om kroppens energiintag är större än dess förbrukning lagras överskottet som triglycerider i fettväven.
Historiskt sett har människan under nästan hela sin existens levt som stenåldersfolk. Periodvis fanns
rikligt med föda och periodvis var tillgången dålig. Människan fick förmågan att äta mer än hon
behöver för att kunna lagra ett reservförråd av energi i form av fettväv och därigenom överleva
svältperioder. Även förkärlek för sött, misstänksamhet mot nya smaker samt fettets smakförhöjande
funktion hade sannolikt ett överlevnadsvärde. Eftersom människans genetiska material förändras
ytterst långsamt har förmågan att lagra fett förvandlats från överlevnadsvillkor på stenåldern till
dödsfälla i västvärldens moderna samhälle. Samtidigt som tillgången till mat har ökat har
näringstätheten minskat. Detta i samband med minskad fysisk aktivitet har lett till att fetma nu är
västvärldens vanligaste näringsrubbning.
Människan saknar en biologisk mekanism som hjälper oss att välja lämplig mat i rätt mängd. Valet
styrs i stället av traditioner, matvanor och sociala situationer. Det finns inga entydiga förklaringar till
varför övervikt utvecklas hos vissa individer och inte hos andra. Fetma uppträder ofta familjevis varför
det troligen finns ärftliga faktorer. Det är dock svårt att avgöra om det är arv eller miljö som är mest
avgörande för utvecklande av övervikt, eftersom familjens kostvanor påverkar barnet från tidig ålder.
Socialstyrelsen (1992) anger, förutom genetiska faktorer, en rad tänkbara orsaker:
-
kost- och måltidsvanor som leder till att man äter för mycket De individuella faktorerna anges som betydande, men ”man vet inte varför” (Socialstyrelsen 1992). Rössner (1999) fokuserar i sin forskning på kostens betydelse för uppkomst av fetma. Han kan se följande hinder för att äta nyttigt: - Brist på tid. Man är stressad och har oregelbundna arbetstider. Motstånd mot att ändra sina kostvanor. Det upplevs som svårt och jobbigt att laga nyttig mat. Det känns obehagligt att äta nyttigt bland andra människor. Man har begränsade valmöjligheter vid matinköp och uteätande. Man har för lite kunskap om nyttig mat. En hypotes för att biologiskt förklara tillvänjning och beteenderubbningar som överätning, är att anta förekomsten av receptorer som förmedlar lustkänslor (Rössner 1998). Det har visat sig att det från gluten och mjölk kan bildas nedbrytningsprodukter som påminner om de kroppsegna endorfinerna. Dessa endorfiner kan fästa vid receptorerna och ge upphov till lustkänslor. Forskning har också visat att det i choklad finns cannabisliknande substanser som kan förklara varför choklad ger upphov till lustkänslor. Man har funnit samband mellan depressioner och ätstörningar, där överätning är särskilt typiskt för årstidsbunden depression. Även mano-depressiva sjukdomar kan debutera i form av en ätstörning. Det är sällan man kan konstatera en äkta hormonell rubbning som orsak till övervikt. Däremot kan övervikt orsakas av vissa läkemedel, tex kortison. Många antidepressiva läkemedel ökar aptiten och leder därigenom till fetma. Även stress kan påverka utvecklingen av fetma. Man har funnit att överviktiga människor tycks svara på stress genom att äta mera, medan normalviktiga knappast påverkas av stress i sitt ätbeteende. Fetma kan bero på bantning. Vid sk Jojo-bantning med drastisk initial viktnedgång bryts muskler ner. Dessa ersätts vid en senare viktuppgång med fett. Eftersom ämnesomsättningen regleras av kroppens muskelmassa innebär det att svälten förstört en del av den energikrävande kroppsmassan. När individen börjar äta igen så hittar kroppen sin naturliga ämnesomsättningsbalans på en högre viktnivå och resultatet av bantningen blir oftast ökad fetma. Man kan urskilja ett måltidsmönster där överviktiga ofta hoppar över frukosten. De äter en alltför lätt lunch och framåt eftermiddagen när hungern sätter in kompenserar de att de varit ”duktiga” med kaffebröd och choklad. Kvällarna blir ofta utdragna måltider med smörgåsar, middag och kvällsmackor. Det höga energiintaget på kvällen leder till dålig aptit på morgonen och förstärker den onda cirkeln. Rössner (1998) konstaterar: ”Att fetma är resultatet av ett energiintag som är högre än energiutgifterna är uppenbart, men varför denna rubbning uppstår hos så många av oss är faktiskt okänt. Det är dock uppenbart att fetma är ett mångfasetterat tillstånd som säkert beror på minst hundra bakomliggande faktorer.” Chopra har en annan utgångspunkt än traditionellt positivistisk forskningstradition. Han utgår från indisk hälsovetenskap, Ayurveda. Han menar att övervikt beror på en obalans i fysiologin, och att denna obalans inte kan botas enbart genom viktreducering. Den perfekta balansen skapas istället genom att återknyta förbindelsen mellan vår fysiologi och den naturens intelligens som finns inom oss, dvs balans mellan kropp och sinne. Uppnår man denna balans når man ett spontant viktresultat. Viktminskning är alltså enligt Ayurveda ingen teknisk process utan bygger på motiv och känslor. Grundvillkoret för detta är självbejakelse. ”Brist på självbejakelse är grunden till mycket mänsklig misär och självdestruktivt beteende. Det är detta som driver människor att försöka kamoflera sina problem, vare sig det gäller med hjälp av kosmetika eller för många chokladkakor” (Chopra 1994). Chopra konstaterar vidare att frosseri, förutom av känslomässigt betingade, destruktiva vanor, beror på att man ätit felaktigt under en längre tid. Fel mat leder till matsug eftersom man inte känner sig tillfredsställd och ätandet alstrar endorfiner som väcker välbefinnande och skyler över den känslomässiga oron. Dickens (1991) presenterar liknande tankegångar, och konstaterar att orsaken till fetman inte finns i maten utan i de tankar och känslor som gör att man äter. Därför gäller det att hitta det omedvetna skälet till varför man överäter, en förklaring till varför ”… du innerst inne inte vill lyckas, att fetman fyller en viktig funktion för dig.” Dickens har observerat följande orsaker till varför man äter: - Tröst när man är upprörd eller nedstämd. Man dövar känslor av sorg, ilska eller vanmakt genom att äta. Detta beteende kan grunda sig i att man som barn blev tröstad med mat. Som vuxen använder man mat som ett sätt att ”unna sig” eller att visa att man gör som man vill. Tomhet när man känner sig ensam, övergiven, sysslolös eller oälskad. Detta beteende kan bero på att man som barn fick något att äta istället för tid eller uppmärksamhet. Slentrian. Man äter reflexartat för att man befinner sig på en viss plats, på en viss tid i visst sällskap. Tillgång. Det finns mat tillgänglig, alltså äter man. Det är gott. Man vill inte missa något. Passa på. Man får passa på när det bjuds, när ingen ser, eftersom man ska börja banta i morgon. Detta beteende kan, enligt Dickens, härröra från att man som barn fick passa på att förse sig innan maten tog slut, medan smygätande kan bero på att man blev offer för andras beslut om vad man fick/inte fick äta. Sparsamhet. Det är gratis eller ingår i priset. Denna inställning att man inte ska låta mat förfaras kan bero på att man växte upp under krig eller ransonering med påminnelser om hur dyr mat är. Uppfostran. Man måste äta upp innan man får lämna bordet. Det är oartigt att tacka nej när det bjuds. Klockan. Man äter för att det är matdags, inte för att man är hungrig. Belöning. Man har varit duktig, mat blir en anledning till att ta en paus. Att stoppa något i munnen blir en snabb avkoppling och en flykt från krav. Socialt. Man umgås genom mat som blir en symbol för samhörighet och tillgivenhet. Hunger. Kan bero på att man inte ätit på 4 – 6 timmar, men kan också förväxlas med törst eller trötthet.
2.1.3 Konsekvenser av fetma
Fetma har såväl medicinska som psykosociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde
individen.
Fetma är klassificerat som sjukdom av WHO, och BMI över 30 räknas som behandlingskrävande. Den
medför rörelsehinder, påverkar andning och cirkulation samt medför en ökad risk för medicinska
komplikationer som diabetes, förhöjda blodfetter, förhöjd urinsyrehalt i blodet, ledskador, inkontinens,
bråck, blodpropp, högt blodtryck, nedsatt fruktsamhet, tandsjukdomar och vissa cancerformer.
Fetma kan även ha sociala konsekvenser. Överviktiga har oftare glesare socialt nätverk och undviker
kontakt med omgivningen. Många feta upplever att de blir särbehandlade och diskriminerade vilket
innebär sämre livskvalitet.
Fetma påverkar utseendet och kan framkalla oro och ångest. I extremfall kan den utvecklas till
hetsätning, bulimi eller anorexi. I de fall fetman är kopplad till matmissbruk blir de psykosociala
problemen betydande eftersom missbruket tenderar att dominera tillvaron. Hetsätning drabbar även
individen ekonomiskt eftersom varje attack kräver mat för stora summor. Fetma med dess medicinska
komplikationer medför ökat behov av vård och sjukskrivning vilket får ekonomiska konsekvenser för
individen.
Detta medför också stora samhällsekonomiska kostnader. Enbart kostnader för sjukskrivningar och
förtidspensioneringar på grund av fetma beräknades 2001 uppgå till sex miljarder kronor.
2.1.4 Behandling av fetma
Obesitasbehandling bygger på att man med olika metoder försöker dels minska energiintaget, dels öka
energiförbrukningen. ”Grundstrukturen för viktreduktionsprogrammen kommer alltid att vara
detsamma. Kost, motion och beteendeförändrning” (Rössner 1998).
Kost
Kostomläggning är grundläggande vid obesitasbehandling och kan omfatta:
-
uteslutning av vissa livsmedel, tex godis och kaffebröd. utbyte av livsmedel med högt energiinnehåll, tex ersätta standardprodukter med lättprodukter. förbättrad måltidsordning, att fördela energiintaget på tre huvudmål samt mellanmål. utbildning i kostkunskap och matlagningsteknik. kostfibrer, vilka främst har en gynnsam effekt på tarmfunktionen. Fasta Fasta kan genomföras under någon vecka med hjälp av råkostsafter och örtte, eller under längre tid med hjälp av olika VLCD pulver (Very Low Calorie Diet). Vattenfasta ger en snabb initial viktnedgång. Den muskelnedbrytning som blir följden av helsvält ersätts vid en senare viktuppgång med fett, ofta till en högre vikt. Läkemedelsbehandling Enbart kostomläggning tar ofta så lång tid att svårt feta patienter tröttnar och går tillbaka till tidigare ätmönster. Man kan då addera behandling med läkemedel. Idag finns det två olika läkemedel som fungerar på olika sätt, ett som sätter ned aptiten (Reductil) och ett som hindrar kroppen från att tillgodogöra sig fettet i kosten (Xenical). Reductil hämmar återupptaget av serotonin och noradrenalin i hjärnan och påverkar patientens hunger och mättnadskänsla. Xenical fungerar som ett antabus mot fett med syfte att tvinga patienten äta en fettfri kost och därigenom gå ner i vikt. Efter 1-2 års behandling med Xenical räknar man med att de magrare kostvanorna blivit permanenta och läkemedlet kan sättas ut. Operation Vid mycket svår fetma kan man genom kirurgiskt ingrepp minska matsäckens storlek och därigenom patientens möjlighet att äta stora volymer. Beteendeförändring
Metoden syftar till att man ska lära patienten tänka om och ta kontroll över sitt liv. För att öka sitt
medvetande kartlägger man sitt ätmönster och sin fysiska aktivitet. Därefter kan man förändra sitt
ätbeteende, eliminera stimuli som kan locka till återfall och skapa strategier för att förändra kost- och
motionsvanor.
I programmet för beteendeförändring ingår kunskap om dietik och fysiologi.
Överviktsmottagningar
Överviktsenheter, tex vid Huddinge sjukhus, tar endast emot patienter med remiss. Grundprogrammet
löper över två år där man under de första fyra månaderna har 16 dagar med kost, matlagning, fysisk
aktivitet samt gruppsamtal om beteendeförändringar och livskvalitet. Under resten av år 1 har man
gruppsamtal varannan eller var tredje vecka. Under år 2 har man fria, öppna månadsmöten.
Det finns även behandlingsprogram där man kompletterar med flytande lågkaloridiet och läkemedel
(www.ki.se/medhs/obesity).
Vid överviktsmottagningen på universitetssjukhuset Mas i Malmö kan patienterna välja mellan olika
behandlingsalternativ; kost och motion, gruppverksamhet med kognitiv beteendeterapi,
läkemedelsbehandling eller utredning för kirurgi. Under första behandlingsåret slutade 43 av 70
patienter innan behandlingen var klar, vilken anses som ett normalt resultat vid beteendeförändrande
behandlingar. För de patienter som stannade kvar sjönk BMI i genomsnitt från 40 till 36 efter ett års
behandling, utom för kirurgipatienterna. Sämst resultat fick kost- och motionsgruppen. Bäst resultat
efter ett år hade gruppsamtal och läkemedelsbehandling (Dagens Medicin.se, dec 2001).
Det är svårt att behandla fetma och de långsiktiga resultaten är nedslående. Vid uppföljning fem år
efter avslutad behandling har 97% återgått till sin ursprungsvikt (Rössner 1999). Fetmabehandling har
därför inte alltid en viktnormalisering som slutmål utan det räcker med en viktminskning på 10-15 %
för att åstadkomma gynnsamma effekter för patientens hälsa. När man behandlar övervikt behandlar
man samtidigt många andra sjukdomar som är en komplikation av fetman.
Inom obesitasvården går idag de ekonomiska resurserna nästan uteslutande till läkemedelsforskning
där enbart utvecklingen av Xenical har kostat 500 milj kronor. Däremot har flera av de specialenheter
som behandlat feta patienter lagts ner, tex RFV:s anläggningar i Nynäshamn och Tranås.
Rössner (1998) menar att alla forskningsresultat visar att fetma är en sjukdom som kräver kronisk
behandling. ”Trots allt känner vi inte fetmans innersta ursprung. Att förklara fetma som ett tillstånd
där energiintaget överstiger utgifterna är förenklat och banalt. Varenda överviktig person vet vad man
bör göra för att gå ner i vikt och hålla vikten nere. Det stora problemet är naturligtvis att få människor
mäktar att långsiktigt genomföra dessa dramatiska förändringar. Begäret efter mer mat och oförmågan
till större fysisk aktivitet styrs av faktorer utanför den enskilde individens kontroll.”
2.2 Ätstörningar
Ätstörningar kan utlösas av olika saker för olika personer. De som drabbas är ofta starka och känsliga
personer som är lyhörda för vad omgivningen behöver och ovana att själva känna och uttrycka sina
behov. 95 % av alla som drabbas av ätstörningar är kvinnor.
Ätstörningar föregås så gott som alltid av bantning.
Anorexi
Självsvält, anorexia nervosa, debuterar vanligen i åldern 14-17 år och övergången från bantning till ett
anorektiskt beteende med störd kroppsuppfattning och stark viktfobi sker successivt. Förmågan att
motstå hungern utlöser hos anorektikern en känsla av överlägsenhet och kontroll. Hon bygger upp sin
identitet genom svält och saknar helt sjukdomsinsikt. Därför döljer hon sällan sitt beteende, utan ser
självsvälten som en prestation. Anorektikern lider ofta av prestationsångest och måste vara perfekt.
De yttre symptomen på anorexi är överdriven fysisk aktivitet, tvångsmässiga ritualer kring måltiderna,
kraftig avmagring, menstruationsrubbningar, torr hud, dunig behåring (lanugo), blåfärgning av händer
och fötter (cyanos). Alla kroppens inre organ påverkas av svälten. Anorektikern uppvisar ofta
depressiva symptom, koncentrationssvårigheter, labilt humör och social isolering. (Chabrol 1994)
Anorexi har till vissa delar en gemensam symptombild med bulimi; en fixering vid vikt och kroppsform som ger upphov till ett extremt beteende för att kontrollera vikten. Många kvinnor som haft anorexi blir senare överviktiga. Bulimi Hetsätning, bulimia nervosa, drabbar 2-3 % av alla kvinnor i åldern 13-30 år. För att få diagnosen bulimia nervosa ska man uppfylla följande kriterier (Glant 1993): - ha återkommande episoder av hetsätning när man hastigt äter stora mängder mat under en avgränsad tidsperiod. under hetsätningen ha en känsla av brist på kontroll över sitt ätbeteende. för att förhindra viktuppgång brukar personen regelmässigt framkalla kräkningar, använda laxermedel, hålla sträng diet eller fasta eller motionera intensivt. haft i genomsnitt minst två hetsätningsperioder per vecka under minst tre månader. vara överdrivet engagerad i kroppsutseende och vikt. Bulimi kan förekomma vid såväl undervikt och normalvikt som vid övervikt. Bulimikern äter för lite eftersom hon vill gå ner i vikt men hungern tar överhanden och resulterar i en hetsätningsattack. Hetsätningen sker oftast på kvällen när man har ”bantat” hela dagen. Attackerna kan vara begränsade eller pågå under flera dagar då tvånget att äta är omöjligt att motstå. Efter attackerna kompenserar hon genom att t ex framkalla kräkning. ”När hetsätningen är över mår man som regel fruktansvärt dåligt, både psykiskt och kroppsligt” skriver Glant (1985). ”Man föraktar sig själv, känner sig äcklad och illamående, ledsen och ångerfylld. Det är mycket vanligt att man får självmordstankar”. Under en hetsätningsattack kan man få i sig 10 000 kcal, och hetsätning leder ofta till ekonomiska problem. En bulimiker skäms fruktansvärt för sitt beteende och kan dölja missbruket under lång tid. Binge Eating Disorder, BED BED innebär att man hetsäter men inte kompenserar för att bli av med överskottskalorierna, vilket leder till kraftig övervikt. Under hetsätningsattackerna äter man mycket snabbare än normalt, man äter stora mängder utan att vara hungrig och man äter sig till obehaglig mättnad. Hetsätningen genomförs när man är ensam och i hemlighet eftersom den är så skambelagd. 30 % av alla feta personer beräknas lida av BED. Night Eating Syndrome, NES NES innebär att man har ett oproportionerligt stort intag av föda under dygnets senare timmar. Man har ofta svårt att komma i sömn och en nedsatt sömnkvalitet. Orsaker till ätstörningar Enligt Glant (1985) orsakas ätstörningar av psykologiska problem som leder till en anorektisk attityd. Denna kännetecknas av en viktfobi som är oberoende av kroppsvikt, en störd kroppsuppfattning samt oförmåga att uppfatta kroppssignaler. Detta anorektiska tänkande leder till bantningsaktiviteter som försätter kroppen i ett svälttillstånd. Om personen har ett tillräckligt starkt motstånd mot att äta kan hon utveckla anorexi. Om motståndet inte räcker till utan personen ger efter för hungern kan hon utveckla hetsätning. Om ångesten inför att behålla maten blir för stor utvecklas bulimi. Enligt detta synsätt kan man se någon som lider av BED som en ”misslyckad” bulimiker, och en bulimiker som en ”misslyckad” anorektiker. Analogt med detta kan man anta att en BED-patient har störst motstånd till att skada sig själv, medan anorektikern har minst självbevarelsedrift. Gränserna mellan de olika typerna av ätstörningar är flytande, och en typ av ätstörning kan övergå i en annan. De psykologiska problem som enligt Glant är grunden till ätstörningar, kan ha psykiska, biologiska eller sociala drivkrafter. Sjukdomen blir som en självgående ond cirkel av svält, hetsätning och kompensation, och oberoende av vad som utlöste den. Den kan vara ett symptom vid olika psykiska problem av högst varierande svårighetsgrad. Hetsätningen blir ett missbruk där mat är drogen, och likheterna med alkohol- och narkotikamissbruk är påfallande. Maten används som en flykt från
besvikelser och besvärligheter och missbruket är ofta kopplat till en kaotisk och destruktiv livsstil.
Hetsätning förekommer i alla socialgrupper, men ”familjeproblem av olika slag förekom i många av
familjerna (Glant 1985). Många patienter hade av olika anledningar tvingats skilja sig från någon av
sina föräldrar, vilket kan ha varit en bidragande orsak till hetsätningsproblemen. Trygghet grundläggs
under uppväxttiden i familjen, och denna trygghet avgör hur man kommer att klara av kriser. Om den
inre tryggheten inte räcker till måste man kompensera med att få trygghet utifrån, och det kan då ge en
känsla av kontroll att följa yttre regler och normer. Att vara smal kan likställas med att vara lyckad,
vilket speglar samhällets ideal.
Hetsätning kan grunda sig i relationsproblem där patienten ofta blir överkörd eftersom det känns som
om hon inte räknas eller duger. Hon reagerar då ofta genom att vara andra till lags istället för att hävda
sin åsikt. Gla nt (1985) fortsätter: ”Hetsätare har ofta svårt att erkänna att de känner sig arga och
besvikna på andra människor, speciellt människor som står dem nära. De har överhuvudtaget svårt
både att känna igen och hantera känslor.”
Ätstörningarna kan även bero på biologiska faktorer. Hjärnan reagerar på födans halt av kolhydrater
och proteiner, och styr kroppens näringsintag genom hunger- och mättnadskänslor. Eftersom
bulimikern svälter mellan hetsätningsattackerna signalerar hjärnan att den behöver kolhydrater och
under hetsätningen är det oftast kolhydratrik mat som konsumeras; pasta, bröd, choklad och kakor.
3.Problemdefinition
Problemet är att feta personer, trots egen motivation, trots kunskap om kost och motion och trots
kunskap om risken för följdsjukdomar, ändå inte lyckas gå ner i vikt eller hålla vikten efter en
nedgång.
Min hypotes är att feta människor använder mat för att fylla andra behov än fysisk hunger. Om man
kan identifiera och tillgodose dessa behov på annat sätt än genom mat, kommer en viktminskning att
ske naturligt.
Fetma kan definieras på olika sätt. Jag har valt att definiera fetma som ett Body Mass Index (BMI)
högre än 30. BMI räknas ut genom att man dividerar vikten i kilo med den kvadrerade längden i meter.
Jag har valt att fokusera på klienternas känslomässiga behov. Därför har jag i undersökningen
exkluderat alla inslag av kostkunskap, kaloriräkning och motion. Jag har heller inte vägt deltagarna
under projektets gång.
Projektet kommer att utvärderas dels genom terapeuternas observationer, dels genom deltagarnas
subjektivt upplevda resultat och dels genom objektivt mätbar viktförändring.
Viktförändringen kommer att vara ett direkt resultat av förändringar i energiintag/energiåtgång. Denna
förändring kan vara en direkt orsak av projektet, tex medvetandegjorda ätmönster, eller en indirekt
orsak, tex att man motiverats att gå till Viktväktarna eller börja träna parallellt med att man deltar i
projektet.
Här kommer det att vara svårt att se några rena samband. Trots att det kanske varit önskvärt för den
statistiska trovärdigheten att kunna isolera enskilda parametrar, anser jag att det skulle vara oetiskt att
utifrån tvinga deltagarna att ”nollställa” sitt kaloriintag eller sina motionsvanor. Tvärtom syftar
psykosyntesen till att klie nten själv ska hitta sina egna behov och sin egen vilja samt kunna genomföra
dessa i handling. Om handlingen i detta fall leder till viktreduktion är klientens syfte med att ingå i
projektet uppfyllt.
Det är vanligt att man i början av en terapi mår allt sämre. Eftersom projektet löper under så kort tid
finns det därför även en risk att vissa deltagare initialt går upp i vikt och påvisar en viktökning vid
projektets slut.

4. Genomförande
Samtliga aktiviteter genomförs i samarbete med min kurskollega Pia Kinde.
4.1 Tidsplan
Blänkare i tidningen Må Bra, där vi mycket kort beskriver projektet och söker intresserade som vill delta. vecka 31-34 Vi tar emot intresseanmälningar per mail och telefon. Samtliga erhåller information om HumaNova, information om projektet samt ett frågeformulär att fylla i och returnera för en definitiv anmälan om deltagande (bilaga 1 och 2). Anmälningstiden går ut. Samtliga anmälningar som inkommer efter detta datum besvaras med att anmälningstiden gått ut. Urvalsprocessen är slutförd. De tio personer som valts ut att delta i projektet kontaktas per telefon. Vi säkrar att de uppfyller antagningsvillkoren. Vi skickar antagningsbekräftelse med ytterligare information samt hemuppgifter inför första grupphelgen. 4 september Anmälningsavgiften ska vara inbetald. 6 september Ev. reservantagning. 15-16 september Grupphelg lördag och söndag kl 10-17. Totalt 12 timmar gruppterapi. vecka 38-43 4 individuella träffar à 2 timmar med enskild terapi. 27-28 oktober Grupphelg lördag och söndag kl 10-17. Totalt 12 timmar gruppterapi. Utvärderingsfrågor delas ut (bilaga 4) vecka 44-45 1 avslutande individuell träff à 2 timmar enskild terapi. 9 november Deltagarnas utvärderingar ska vara inlämnade. vecka 49 Inlämning av färdigt examensarbete till HumaNova
4.2 Urval
400 personer hörde av sig efter inslaget i tidningen Må Bra. Av dessa skickade 100 personer in ett
ifyllt konfidentiellt frågeformulär.
Vi sökte personer som uppfyllde följande kriterier:
• Vara minst 20 år och i övrigt frisk. • Ha provat olika viktminskningsmetoder och vara medveten om kost och motion. • Vara villig att dela med sig i grupp av sina känslor och erfarenheter. • Vara villig att genomföra samtliga schemalagda träffar och samtal som ingår i programmet. De flesta av de 100 inskickade frågeformulären uppfyllde de uppställda kriterierna. Ur denna grupp valde vi ut 10 personer att ingå i projektet. Vid detta urval utgick vi från uppgifterna på de insända frågeformulären. • De 10 utvalda personerna hade BMI på 32.2, 34.0, 34.0, 34.9, 35.5, 38.0, 41.0, 41.5, 41.8 och • De 10 utvalda personerna var 25, 28, 31, 31, 31, 33, 38, 40, 47 och 56 år. • Ingen av de utvalda stod på medicinering som kunde ha inverkan på terapin. Ingen rökte. Ingen hade alkoholproblem. Samtliga utvalda var socialt välanpassade. En var sjukskriven pga utbrändhet och en pga ryggproblem. • De utvalda personerna hade provat ”allt” i viktminskningsväg; fasta, Nutrilett, Viktväktarna, danska Rikshospitaldieten, Reductil, Xenical, fibrer, Scarsdalemetoden, bantningspiller, privata viktminskningsgrupper. En person hade ingått i SOS-projektet i Göteborg och en person hade genomgått behandling på Överviktsenheten på Huddinge sjukhus. Ingen hade genomgått operation. • Vid urvalsprocessen lade vi stor vikt vid hur motiverad den sökande verkade vara. Detta var också en anledning till att deltagarna fick betala en avgift för att ingå i projektet. Vi bedömde det som viktigt att man relativt snabbt var beredd att öppna sig i grupp eftersom vi hade så begränsad tid till vårt förfogande. Några av de utvalda personerna hade aldrig tidigare gått i terapi, andra hade erfarenhet från kognitiv psykoterapi eller samtal med kurator eller psykoterapeut. Vi försökte undvika få in någon ”professionell terapiklient” i gruppen. • För att bli uttagen var det en absolut förutsättning att man hade möjlighet att delta vid samtliga
4.3 Projektets utformning
Förberedelse:
Som förberedelse inför den första grupphelgen fick deltagarna i uppgift att reflektera över sin livsresa.
Som stöd fick de bl a följande punkter att utgå ifrån:
• Varifrån kommer jag? Hur var min barndom och uppväxt? Vad ”matades” jag med? Vilka personer var viktiga för mig och vilken inställning hade de till mat? Vilka värderingar har jag fått med mig som påverkar mig idag? • Var befinner jag mig just nu? Hur känner jag inför mig själv och min kropp? Vad påverkar min livssituation just nu? Vilka ätmönster kan jag se hos mig själv? • Vart är jag på väg? Vad är viktigt för mig? Vad är jag rädd för? Vilka möjliga vägar har jag? Vad vill jag? Första grupphelgen: Inledning Vi började med att berätta kort om bakgrunden till projektet och redogjorde för vår arbetshypotes. Vi klargjorde att vi inte skulle prata om kost, inte dela ut recept, inte dela ut motionsprogram och varken mäta eller väga deltagarna under projektets gång. Vi berättade om de olika redskap som ingår i psykosyntesterapi och som vi skulle komma att använda tillsammans. Vi berörde vår roll som terapeuter och betonade sekretessplikten. Slutligen satte vi tre regler som skulle gälla under gruppterapin: Att allt som sägs och händer stannar inom gruppen, att den som har ordet ska få tala till punkt, och att samtliga tider ska hållas. Syftet med denna inle dning var att genom att ge fasta yttre ramar skapa trygghet och en grund för att våga öppna sig i terapirummet. Avslappningsmeditation Syftet var att få deltagarna att slappna av samt fokusera på ”här och nu”. Presentation Under hela projektet använde vi endast deltagarnas förnamn. Vi delade inte ut någon deltagarlista med adresser eller telefonnummer. Syftet med detta var dels att vi ville att deltagarna skulle vara så rena från förväntningar och förutfattade meningar om varandra som möjligt, dels en konsekvens av sekretessplikten. Presentationen genomfördes som Heta Stolen, där deltagarna fick presentera sig utifrån de frågor man fått hemskickade före grupphelgen. Utgångspunkten var att vi alla är unika och bär vårt unika bagage. Allt är tillåtet, det finns inte rätt eller fel, inte bättre eller sämre. Syftet med denna övning var att öppna för den process som skulle komma, att skapa gemenskap i det unika, och bekräftelse i igenkännandet. Ätmönster Vi inledde med en öppen brainstorming om i vilka situationer deltagarna äter mest. När sker överätandet och i sällskap med vem? I vilka miljöer eller situationer? Varje deltagare fick sedan göra sin egen färgcirkel för att få en visuellt tydlig bild av sitt ätmönster. Syftet med denna övning var att medvetandegöra dolda mönster för att sedan kunna bearbeta dem. Idealbild Vilken idealbild har jag och var kommer den ifrån? Vems behov är det jag fyller när jag äter? Efter gruppdiskussion gör vi en övning hämtad från Gestaltterapin, där deltagarna skakar av sig/borstar av sig de bilder och de behov de inte vill ha. Syftet med denna övning var att höja medvetandet om vilka behov som lagts på mig utifrån och som jag sedan internaliserat. Syftet var även att visa en fysiskt övning som är kraftfull i all sin enkelhet. Därefter ställde vi frågan till varje enskild deltagare: ”Vill du gå ner i vikt?” Varje deltagare fick säga sitt svar högt utan att utveckla eller motivera det. Därefter gjorde var och en reflekterande meditation: Vad är syftet med det? osv med upprepning i flera led. Syftet med denna övning var att få fram de djupare behoven som låg under deltagarens vilja att gå ner i vikt alternativt deltagarens tvekan inför att faktiskt gå ner i vikt. Delpersonligheter Varje deltagare fick ange sina tre mest utmärkande egenskaper. Därefter pratade vi om delpersonligheter, vad det är och hur de uppstått. Vi pratade om de utmärkande egenskapernas motpoler och vad de står för. Vi pratade om hur alla delpersonligheter både tjänar oss och hindrar oss. Vi gjorde en övning med lappar på golvet där deltagarna fick kliva i och ur sina olika roller. Syftet med detta var att rent konkret få känna hur de olika rollerna kändes, hur de påverkade samt vad de hade för attityd till mat. Därefter fick varje deltagare välja den delpersonlighet som påverkat dem mest. Med denna del gjorde vi en meditation, följt av att deltagarna fick rita denna delpersonlighet samt skriva om den. Syftet med detta var att ge en djupare insikt om delpersonligheten och dess funktioner. Syftet var också att visa en metod för hur man kan arbeta med att identifiera sina delpersonligheter. Passet avslutades med en diskussion om Jaget. Vem är Jag egentligen? Information om individualterapin Under den första grupphelgen informerade vi om hur de individuella sessionerna var tänkta att genomföras. Varje deltagare bokade in fyra tillfällen före nästa grupphelg och fick därefter reda på vem av gruppledarna som blev hennes individuella terapeut. Samtliga deltagare fick HumaNovas skriftliga information ”Att gå i samtalsterapi”. Hemuppgift: Deltagarna fick en stående hemuppgift att arbeta med under hela projektet. Denna uppgift bestod i att varje gång de var på väg att stoppa något i munnen skulle de hejda sig och ställa tre frågor: 1. Vad känner jag? 2. Vad behöver jag? 3. Vad vill jag? Syftet med denna uppgift var dels att bryta vanor, dels att öka medvetenheten och dels att träna Viljan. De individuella terapisessionerna: Mellan första och andra grupphelgen hade varje deltagare fyra individuella sessioner med två terapitimmar varje gång. Deltagarna fördelades slumpmässigt mellan de två terapeuterna. Varje deltagare träffade samma terapeut under sina samtliga sessioner. Vi bestämde att samtliga deltagare skulle göra övningen Psykosyntesprocessen under sin första eller andra session. Syftet med detta var att ge en likartad grund för samtliga att utgå ifrån. Därefter valde vi att arbeta vidare helt utifrån varje individs unika situation och behov, att vid varje session utgå ifrån individens upplevda ”här och nu” och att då använda de psykosyntesmetoder som var optimala för varje tillfälle. Förberedelse inför andra grupphelgen: Som en förberedelse inför andra grupphelgen fick samtliga i uppgift att gå igenom sina anteckningar och övningar och reflektera över vilka mönster man sett hos sig själv och vilka insikter man fått. Andra grupphelgen: Inledande sammanfattning Vi började med att samtliga fick dela med sig av vad som hänt sedan förra grupphelgen, vilka mönster man sett och vilka insikter man fått. Syftet med detta var att återskapa en gemensam grund, att känna igen oss och lära av varandra. Delpersonligheterna och Jaget Varje deltagare fick välja den drivkraft eller roll man sett spelade störst roll vid sitt överätande. Vi gjorde sedan en guidad meditation med syfte att identif iera denna delpersonlighet. Därefter hade vi en teoretisk genomgång och diskussion om delpersonligheter. Var kommer de ifrån? När blir de farliga? Finns det ”positiva” och ”negativa” delpersonligheter? Vi betonade värdet av att observera utan att värdera. Utifrån ett resonemang om identifiering och desidentifiering arbetade vi vidare med Jaget. Syftet med att arbeta vidare med Delpersonligheter även under denna helg, var att få deltagarna att inse det destruktiva sätt som vissa av deras delpersonligheter spelat i ätbeteendet. Det Inre Barnet Vi inledde med en guidad meditation där deltagarna fick bjuda in sitt lilla ledsna barn och sitt lilla glada barn. Efter meditationen målade varje deltagare sin bild. Medan de var kvar i sin upplevelse spelade vi ”How could anyone” av Shaina Noll. Syftet med denna övning var att för första gången skapa en direkt känslomässig kontakt med deltagarnas sårade inre barn. Introjekt Vilka introjekt har deltagarna med sig från sin barndom och uppväxt? Deltagarna fick ligga på golvet och återskapa dessa introjekt samtidigt som man matade sig själv med papper som man rev i bitar och stoppade i munnen. Syftet med denna övning var att ge en kraftfull fysisk reaktion på de ”sanningar” och värderingar man matats med och sedan omedvetet internaliserat. Efter övningen samlades vi i ring och delade upplevelsen. Vrede Utifrån upplevelserna i föregående övning arbetade vi vidare med Vrede. Vi gjorde fysiska övningar där vi agerade ut vrede genom att stampa i golvet, skrika och banka med papprör. Syftet med dessa övningar var att få deltagarna att känna vilken befrielse en utagerande övning kan ge. Vi ville också visa att man kan börja arbeta fysiskt med kroppen och därigenom framkalla känslor som varit bortträngda. Vi hade också en kort diskussion hur man kan omvandla vrede och kanalisera den i andra aktiviteter. Hemuppgift Innan vi avslutade den första dagen fick deltagarna i uppgift att till nästa dag ta med presenter till de andra i gruppen. Uppgiften formulerades så att varje person skulle känna efter vem eller vilka som hon verkligen ville ge någonting till. Vidare skulle hon reflektera över vilka behov hos sig själv hon tillfredsställde genom att ge respektive inte ge. Presenten i sig kunde vara symbolisk. Vi klargjorde att gruppledarna inte deltog i övningen. Psykosyntesteori Vi började nästa dag med att kortfattat gå igenom grunderna i psykosyntesteorin med ägget och de fyra grundpelarna. Därefter gjorde vi identifikationsövningen ”Jag är mer än min kropp…” Syftet var att ge en teoretisk helhetssyn som samtidigt kunde utgöra en karta i deltagarnas eget arbete. Teorigenomgången gav även en sammanfattning av allt vi arbetat med och de insikter vi gjort. Vilja Vi genomförde övningen med presentutdelningen. Varje deltagare delade ut sina presenter och sa några ord om vilka känslor hon kände. Efter övningen pratade vi om våra känslor och reaktioner. Av att ge/inte ge, få/inte få samt rädslan för de andras reaktioner. Vilka delpersoner hos oss var det som aktiverades? Kan vi dra paralleller till andra situationer? Syftet med denna övning var att tillämpa insikterna om delpersonligheterna, att träna Viljan samt klargöra att vi kan Välja. Att Lyckas och Misslyckas Gruppdiskussion om vad som händer när jag lyckas gå ner i vikt eller misslyckas med att gå ner i vikt. Varför väljer som jag gör? Vems behov tillfredsställer jag? Vems behov är viktiga? Vem bestämmer? Syftet med detta var att grunda insikterna om viljans betydelse. Syntes Vi talade om hur vi kan förena polariteter och motsatser, och vad som händer när vi fastnar i en pol. Därefter gjorde vi en syntesövning med ”Frosseriets Land” och ”Svältens Land”. Syftet med denna övning var att ge deltagarna en möjlighet att hitta en syntes, en medelväg och balans i sitt ätande. Verktygslåda Vi sammanfattade allt vi arbetat med under projektets gång genom att sätta ihop en verktygslåda för att ge deltagarna konkreta hjälpmedel att arbeta vidare med. Vi bokade också in tider för den femte och avslutande enskilda terapisessionen samt pratade om vilka möjligheter det fanns för deltagarna att fortsätta i terapi eller liknande.
Utvärdering:
Alla deltagare fick i uppgift att fylla i en utvärdering av projektet, och lämna in denna vid sin femte
session.
Avslutande individuell terapisession:
Den femte individuella sessionen ägnades åt att sammanfatta klientens process, samt eventuellt arbeta
specifikt med något område utifrån klientens önskemål.
4.4 Bortfall
Nio av tio deltagare genomförde hela projektet som totalt omfattade 24 timmar gruppterapi och 10
timmar enskild terapi. En deltagare var frånvarande under andra grupphelgens första dag, dvs under 6
gruppterapitimmar. I övrigt förekom inget bortfall.
5. Resultat
Redovisade resultat baseras på den gruppterapi och den individuella terapi som de 10 deltagarna
genomförde under sex veckor.
5.1 Terapeuternas observation
Ätmönster hos deltagarna
Redan under första dagen såg vi tydligt deltagarnas ätmönster. Man åt när man var ensam, oftast i
hemmet eller på väg till och från hemmet. Man åt ofta i smyg och dolde spåren efter sig. Tillsammans
med andra människor åt man oftast ”normalt” eller t o m mindre och nyttigare än andra. Detta hjälpte
deltagaren att lägga ansvaret för övervikten utanför sig själv och upprätthålla sin fasad; ”Jag förstår
inte varför jag blir så tjock men inte alla andra.”
Endast enstaka deltagare överåt i sociala sammanhang tillsammans med andra människor.
Vissa deltagare överåt lagad mat, andra glass eller godis. Gemensamt för alla var att man i sin tillvaro
hade mycket fokus på mat och ätande.
Deltagarna uppgav själva att de åt när de var ledsna, ensamma, irriterade, oroliga, frustrerade eller
stressade. De åt också för att belöna sig, unna sig, känna gemenskap, trösta eller straffa sig själva.
Maten användes som en flykt från obehagliga känslor.
En stor del av överätningen skedde av gammal vana. Utan att reflektera närmare över sitt handlande åt
man vanemässigt det som fanns inom räckhåll.
Bland deltagarna förekom hetsätning av olika typ och svårighetsgrad. Denna varierade från att man
regelbundet åt sig till sådan mättnad att man blev ”bedövad”, till regelrätta hetsätningsattacker. Dessa
kom ibland oförberedda, men förbereddes ibland genom att deltagaren köpte hem och gömde det som
senare skulle ätas. Hetsätningsattackerna upplevdes som omöjliga att styra. Deltagarna beskrev det
som om ”någon annan” tog över, vilket även innebar att man slapp tänka på konsekvenserna eftersom
ansvaret då låg hos ”den andre”. Attackerna föregicks ofta av en känsla av rastlöshet och diffus oro.
Flera av deltagarna beskrev det som om de hade ett stort, oidentifierat tomrum inom sig. Det ständiga
matsuget kom från detta tomrum. Andra beskrev det som ett ”svart hål” av jobbiga känslor som man
var livrädd för att trilla ner i om man tappade kontrollen. Man fick då kortsiktig lindring genom att
tillåta sig släppa kontrollen över maten och hetsäta.
Gemensamt för alla deltagare var att man lade ner mycket energi på att dölja sin hetsätning. Inte ens
deltagarens partner eller allra närmaste fick veta något om problemet som upplevdes som mycket
skamfyllt. Gemensamt för alla var att man efter attackerna kände sig misslyckad, äcklig och värdelös.
Detta födde nya känslor av skam. Dessa skamkänslor dövas genom att äta, och så snurrar den onda
cirkeln av obehag-ätande-skam-obehag-ätande…
Personlighetsfaktorer
Deltagarnas mest framträdande egenskaper är att de är duktiga, ansvarstagande, ambitiösa och
plikttrogna. Många är framgångsrika på sitt arbete och några har ledarbefattningar. De har ett stort
kontrollbehov och är oftast perfektionister på jobbet. Man är självständig och belastar inte
omgivningen i onödan. Däremot är man ofta den som tar ansvar för att andras behov blir
tillgodosedda.
Deltagarna har generellt en mycket låg självkänsla, är omvärldsberoende och jämför sig hela tiden
med andra. Man ser sig själv med andras ögon och värderar sig själv efter vad man gör och presterar.
Man är omedveten om sina egna känslor och behov.
Deltagaren är ofta egocentrisk; det är ”allt eller inget”, ”svart eller vitt”. Man är det man gör, vilket
logiskt resulterar i att man är misslyckad om man t ex misslyckas med att gå ner i vikt.
Deltagarna identifierar gärna sig själva som ”känslomänniskor” men visar sig i flertalet fall vara
intellektualiserande. Vissa känslor är helt avstängda, framför allt vrede. Många bär på mycket sorg.
Denna känsla är mer tillåten och kanaliserar även omedvetet en del av den undertryckta vreden. Hos
flera av deltagarna pågår en uttalad kamp mellan intellektet/förnuftet och de oförnuftiga känslorna och
rädslorna.
Samtliga deltagare undviker konflikter. Man har svårt att sätta gränser och svårt att säga nej. Man tar
ansvar för andras behov, men är omedveten om sina egna och blir därför ofta kränkt. Detta försvarar
man genom att använda sig av olika former av förnekande och bortträngning.
Samtliga deltagare har ett stort kontrollbehov. Kontrollen förväxlas gärna med trygghet och det visar sig att flera deltagare är trygghetssökande och bär på en stor rädsla att bli övergivna. Flera av klienterna bär också på en stark framtidsoro och förväntar sig ständigt det värsta. Familjerelaterade faktorer Deltagarnas familjebakgrund visar några förvånansvärt homogena huvuddrag. Det växer fram en familjebild där pappan ofta var svag, undfallande och känslomässig t frånvarande. I flera fall var han även fysiskt frånvarande pga skilsmässa, missbruk, sjukdom eller död. Klienten bär med sig en känsla av övergivenhet, av att aldrig ha blivit skyddad och försvarad av sin pappa. Deltagarna uppfattar sin mamma som stark och dominant, men rollerna i familjen har ofta blandats ihop så att klienten i många fall fått ta ett alltför stort ansvar alldeles för tidigt i livet. Det är vanligt med konflikter och kriser i ursprungsfamiljen. I flera fall förekommer även en sammanblandning mellan klientens föräldrar och deras föräldrar, tex har morföräldrar gått in och tagit pappans plats i familjesystemet. Ett gemensamt drag är att många av deltagarna under sin uppväxt blivit utsatta för ständiga känslomässiga kränkningar, och i vissa fall även för psykiska och fysiska övergrepp. Istället för att bli sedd, accepterad och bekräftad för den man var, har man lärt sig att det man känner är fel. Som barn har man kuvats och lärt sig skämmas eftersom man är fel. Den eventuella kärlek man fått har alltid varit villkorad, vilket fått till följd att man förstärkt de egenskaper som uppskattats; ofta att vara till lags och ta hand om andra, medan andra egenskaper förträngts, tex att hävda sin vilja eller visa sig behövande. Några av deltagarna upplevde att deras uppväxt varit överbeskyddad och mycket kärleksfull, men även här har kärleken varit villkorad till den ”prinsessroll” barnet tilldelats. I många fall har mamman känslomässigt invaderat sin dotter och suddat ut gränserna mellan sina egna och barnets känslor och behov. Barnet har vant sig vid att få sina gränser kränkta, att det främst finns till för andra och att den egna personen är oviktig. För att svara upp mot omgivningens krav har man ibland lärt sig tänja gränserna mellan det som är sant och osant. Av rädsla har man lärt sig ljuga, gömma och lura sin omgivning och sig själv. Många av deltagarna växte upp med en stark känsla av ensamhet och utanförskap. Hos många familjer användes mat som belöning eller tröst. Maten var också kopplad till trygghet och gemenskap. Familjen samlades kring maten eller fikat, där man kunde släta över konflikter och utestänga smärtsamma känslor. I vissa familjer användes maten som maktmedel; om man inte passade mattider eller åt upp allt på tallriken blev man straffad. Ofta fick man också dubbla budskap angående maten; ”Du är för tjock – kom nu så fikar vi”, ”Mamma bantar – nu ska vi unna oss något gott”, ”Akta så du inte blir för tjock – ät nu upp din mat om du vill ha efterrätt”. Beskrivning av terapiprocessen Före projektet hade våra tio deltagare provat en mängd olika viktminskningsmetoder. Några uttryckte att de hade kämpat mot vikten under hela sitt liv. Sammanlagt hade deltagarna provat ”allt” från olika mirakelmetoder till Viktväktarna, läkemedel och behandling vid överviktsenheter på sjukhus. Några av deltagarna hade en eller flera gånger gått ner till normalvikt och därefter gått upp igen. Trots att man gått igenom så många behandlingar var det många som upplevde att man inte blivit riktigt sedd och tagen på allvar. Alla metoder hade fokuserat på att förbättra kost, motion och matvanor för att därmed gå ner i vikt och bli frisk. Många av deltagarna kände det som om man stod bredvid livet och bara väntade på att bli smal för att kunna bli en aktiv och lycklig deltagare i sitt liv. Samtidigt hade man börjat ana att problemet kanske inte främst var att man åt för mycket, utan varför. När de såg inslaget i tidningen Må Bra där vi annonserade efter deltagare till projektet var det många som kände igen sig direkt; att överätandet är kopplat till känslor och omedvetna behov. Kanske berodde det på att deltagarna var så mogna och motiverade att det redan från början blev en öppen och varm stämning i gruppen. Alla hade förberett sig före första träffen genom att fundera och skriva ner sin livsresa. Genom att dela detta med varandra kunde man känna igen mycket av sina egna problem, och det mest privata blev det som egentligen var det mest allmängiltiga. I stället för att stirra sig blind på övervikten hamnade istället fokus på människan innanför. För flera av deltagarna var det första gången de berättade för någon om smärtsamma händelser från sin uppväxt. För andra var det första gången som man öppet kunde beskriva sitt matmissbruk. Redan under denna första gruppdag grundades den villkorslösa gemenskap som sedan verkade som en
läkande kraft genom hela projektets gång.
Under arbetet med att kartlägga ätmönstren såg majoriteten av deltagare att man överåt när man var
ensam, och ofta i smyg. Här fick vi första indikationen på den existentiella ensamhetskänsla många
bar på. Vi fick också en insikt genom att många verkade förvånade över sitt resultat. Det verkade som
om såväl drivkrafterna bakom att överäta som att banta var omedvetna.
När vi utforskade deltagarnas syfte med att vilja gå ner i vikt och skalade bort alla de lager av motiv
som bestod av att må bättre och att kunna köpa snygga kläder, så kom vi så småningom fram till att
det djupaste syftet var att hitta sig själv. När de två deltagare som var osäkra på om de verkligen ville
gå ner i vikt utforskade sitt syfte med att tveka, kom de fram till att de var rädda för vad de skulle hitta
inom sig, vad som ska släppas fram och vad som händer om de blir normalviktiga.
Under denna övning fick vi ytterligare indikationer på vilka starka och komplexa omedvetna krafter
som är kopplade till viktproblemen.
När vi sedan gick vidare med delpersonlighetsarbete visade detta sig vara ett mycket effektivt
instrument för deltagarna att lära känna sig själva. De olika delpersonligheterna hade olika attityder
och motiv för att äta. Genom att identifiera och desidentifiera från sina olika delar fick deltagarna stora
insikter om sitt eget agerande i olika situationer.
Även om många var framgångsrika inom olika områden i sina liv hade deltagarna generellt låg
självkänsla och upplevde inte att deras person var värdefull. Man var omedveten om sina egna känslor
och behov och van vid att låta sina gränser kränkas. Man hade tidigt fått lära sig att ta ansvar för andra
och att kärlek är förenad med villkor; vissa känslor och beteende är ”rätt” medan andra är ”fel”. Som
barn har man tagits ifrån rätten att känna det man känner, och istället har man anpassat sig till
omgivningens förväntningar. Många av deltagarna hade starka band till sin mamma, där man
fortfarande anpassade sig för att få bekräftelse och uppskattning. ”Jaget” hade deformerats, och
eftersom Jaget är knutet till Viljan var det svårt för deltagarna att hitta sin egen vilja och ännu svårare
att vara uthållig i god vilja till sig själv.
Efterhand som dessa mönster framträdde under terapiprocessen utlöstes mycket sorg hos deltagarna.
När man kom i kontakt med sitt ledsna och sargade inre barn reagerade många kraftigt. Detta utlöste
också olika typer av försvar och motstånd. Hos några av deltagarna övergick sorgen i vrede. Under
vårt vidare arbete upplevde några deltagare en förlösande känsla när de kunde ge uttryck för sin
undertryckta vrede. Hos andra aktiverades oerhört starka motstånd. Det stod klart att vrede för de
flesta var en farlig, hotfull och förbjuden känsla. Men dessa motstånd visade också vägen. De visade
oss vägen till längtan efter att släppa kontrollen, att ge sig hän. Till längtan efter att slippa behärska
sig, att få vara liten, bli sedd, skyddad och tröstad. Vi upplevde alla den djupaste längtan av alla;
längtan efter villkorslös kärlek.
5.2 Deltagarnas utvärdering
Här redovisas en sammanfattning av svaren på de 10 första frågorna i det utvärderingsformulär som
samtliga tio deltagare lämnade in i samband med sitt femte och avslutande individuella samtal.
En fullständig redovisning av samtliga svar på samtliga frågor finns i bilaga 4.
1. Vilka är dina viktigaste insikter du fått under projektet?
Sammanfattning av svaren på fråga 1:
Den största insikten är att man faktiskt är någon, och att man är värd att tas på allvar.
Deltagarna har insett att de själva är ansvariga för sina handlingar och beslut. Därmed kan man lämna
offerrollen och aktivera sin vilja.
Deltagarna har fått en ökad självkännedom, främst genom att identifie ra olika delpersonligheter. Man
har insett att dessa delpersonligheter har levt sitt eget liv och vilken påverkan detta haft på förhållandet
till mat.
Deltagarna har förstått att de inom sig bär orsakerna till sina viktproblem, och de orsakerna försvinner
inte med bantning.
2. Vilka mönster kan du se i dina ätproblem? Sammanfattning av svaren på fråga 2: Huvudmönstret är att man äter när man är ensam. Man äter för att förändra sitt känsloläge och slippa känna obehagliga känslor som oro, stress, sorg, övergivenhet och ensamhet. Maten blir tröst och sällskap som tillfälligt håller undan det som känns obehagligt. Det är individuellt om man överäter mat, smörgåsar eller sötsaker. Man äter ofta för mycket av gammal vana, utan att tänka på det. Det finns också inslag av trots, man vill äta det som ”alla andra” äter. 3. Vilka behov har du sett att maten tillfredsställer för dig? Sammanfattning av svaren på fråga 3: Många av deltagarna använder maten för att tillfredsställa ett uttalat trygghetsbehov. Man äter för att fly från obehagliga känslor av oro, rastlöshet, ensamhet, övergivenhet, osäkerhet, sorg och ilska och istället kunna känna lugn. Maten ger lugn, trygghet, tröst, kärlek, sällskap och belöning. 4. Vad har påverkat dig mest från första grupphelgen? Sammanfattning av svaren på fråga 4: Samtliga deltagare blev mycket starkt berörda av de övriga i gruppen. Att ta del av de övriga deltagarnas livsresor gjorde att man snabbt fokuserade på människorna bakom övervikten. Man upplevde en stark gemenskap och en lättnad över att upptäcka att man delade många smärtsamma erfarenheter. Man fick också ett annat perspektiv på sin egen situation när man såg den i ett större sammanhang. Av de enskilda övningarna nämns speciellt delpersonlighetsarbetet. 5. Vad har påverkat dig mest från de enskilda samtalen? Sammanfattning av svaren på fråga 5: För flera deltagare var det en ny och delvis obekväm upplevelse att ha terapeutens odelade uppmärksamhet och sätta sig själv i fokus under de enskilda terapisessionerna. Samtliga deltagare verkar dock fått en tillitsfull relation till sin terapeut och flera uttrycker sin förvåning över att det har hänt så mycket under så kort tid. Av enskilda övningar nämns speciellt guidade meditationer, delpersonlighetsarbete och teckning som viktiga redskap för att ha nått nya insikter. Det framgår också av svaren att man börjar kunna se sig själv ur ett nytt perspektiv, och att man börjar ana mönster och samband. 6. Vad har påverkat dig mest från den andra grupphelgen? Sammanfattning av svaren på fråga 6: Det som påverkat deltagarna mest är de starka känslor av undertryckt sorg och vrede som kom fram under helgen. Av de enskilda övningarna nämns framför allt presentövningen och övningarna med det inre barnet. Även de guidade meditationerna och syntesövnin gen med svältens land och frosseriets land väckte starka känslor. Efter den andra grupphelgen har många fått insikt om sin egen ökade medvetenhet och förmåga att observera egna och andras reaktioner. 7. Hur har dina ätvanor förändrats under projektets gång? Sammanfattning av svaren på fråga 7: Framför allt anser deltagarna att de ”tänker till” mer och kan observera sitt ätande på ett nytt sätt. Samtidigt har maten avdramatiserats och blivit mindre värdeladdad. 8. Vilka andra områden i ditt liv har påverkats?
Sammanfattning av svaren på fråga 8:
Samtliga deltagare säger att projektet påverkat många olika områden och startat viktiga processer. De
har fått en bättre självkänsla och uppskattar sig själva på ett nytt sätt. Man tar också ett större ansvar
för sig själv och sina handlingar.
Många nämner att de fått bättre relationer i arbete och familj, att de har lättare att uttrycka sig rakt, att
säga ifrån och sätta gränser. En deltagare sammanfattar: ”Jag gör mer det jag vill än det som förväntas
av mig!”
9. Hur har projektet uppfyllt dina förväntningar?
Sammanfattning av svaren på fråga 9:
Projektet har både uppfyllt och vida överstigit allas förväntningar. Speciellt har man uppskattat att
arbeta praktiskt och få konkreta verktyg med sig hem.
10. Tror du på denna modell att arbeta med viktminskning?
Sammanfattning av svaren på fråga 10:
Samtliga deltagare säger att de definitivt tror på denna modell. Det räcker inte att fokusera på kosten,
för att verkligen nå en varaktig viktminskning måste man ta hänsyn till människan som helhet. I några
svar poängterar man att deltagaren måste vara motiverad och beredd på att denna modell tar längre tid
än vanliga bantningsprogram.

5.3 Viktresultat

Vi vägde inte våra deltagare under projektets gång. Vi fokuserade inte på övervikten som problemet,
utan som ett symptom på underliggande problem. Vår hypotes utgick ifrån att om man kommer
tillrätta med de underliggande problemen minskar symptomen, mao då minskar vikten. Enligt detta
synsätt är det inte viktminskningen i sig som är det slutliga målet, utan snarare ett medel för att uppnå
en större livskvalitet.
Efter sex veckor var de 10 deltagarnas viktförändring: -6,5 kg, -4,5 kg, -2,6 kg, -2 kg, -2 kg, -1,4 kg,
0 kg, 0 kg, 0 kg och +1 kg.
Den genomsnittliga viktminskningen var 0,3 kg/vecka vilket kan jämföras med Viktväktarnas
rekommendation på 0,5 – 1,0 kg/vecka.
6. Kopplingar till det inre barnet

När det känsliga barnet uppfattar och anpassar sig till föräldrarnas behov och förväntningar, måste det
samtidigt förtränga sina egna ”felaktiga” känslor. Priset för denna förnekelse i barndomen blir ofta
sjukdomssymptom hos den vuxne. Om inte barnets alla sidor blir sedda och accepterade, och om det
inte får sitt behov av ovillkorlig kärlek uppfyllt, skadas Jaget. Barnet fortsätter, även som vuxen, att
känna ett omättligt behov av kärlek och uppskattning. Detta omättliga behov kan kännas som ett hål i
själen, ett hål som det vuxna barnet kan försöka fylla genom missbruk.
6.1 Tidigare forskning
Bradshaw (1990) konstaterar att ”hade våra barndomsbehov tillgodosetts hade vi inte behövt bli
’vuxna barn’”. Han menar att barnsliga beteenden hos en vuxen representerar att utvecklingen hejdats
på denna nivå; spädbarnsnivå, småbarn, förskolebarn, skolbarn eller tonåring. Genom spontan,
omedveten åldersregression visar man sina känslor på det sätt barn gör. Som exempel på barnsliga
beteenden framhåller Bradshaw omvärldsberoende (brist på identitet), överlägsenhet (man är
bortskämd, kräver särskild behandling, skyller ifrån sig), kontroll (brist på förtroende och kärlek),
misstro (brist på tillit, man måste vara på sin vakt), magiskt tänkande (man tror att man kan förändra
verkligheten, tex framkalla lycka om man blir smal), pendling mellan rädsla att bli lämnad och rädsla att bli uppslukad (störd närhet). Föräldrarna i störda familjer är själva vuxna barn. När deras barn visar sina naturliga behov blir den vuxne barnföräldern arg och får barnet att skämmas. När barnet på detta sätt får sina behov kopplade till skam börjar det bedöva sig. ”Denna strävan efter bedövning är grunden i alla former av missbruk eftersom missbruket ger den upplevelse av känslor man behöver: En matnarkoman upplever en känsla av fullhet och välbefinnande när magen är full. Varje form av missbruk gör att man känner sköna känslor och undviker smärtsamma känslor.” (Bradshaw 1990) Enligt Glant (1985) förekommer hetsätning inom alla socialgrupper, men ”familjeproblem av olika slag förekom i många av familjerna och 25% hade föräldrar med alkoholproblem”. Hetsätaren avskärmar sig med hjälp av maten och använder maten som en flykt från besvikelse. ”Likheten med alkohol- och narkotikamissbruk är påfallande och följderna kan bli lika svåra som vid andra missbruk” (Glant 1985). Enligt Jenson (1998) kan man se en rad dysfunktioner och destruktiva beteenden hos vuxna barn: Man är överdrivet ansvarstagande gentemot sin omgivning och tar hand om andra på bekostnad av eget välbefinnande. Ett vuxet barn har låg självkänsla; är rädd för att göra misstag, är rädd för att andra ska bli arga, känner sig skyldig och är rädd för att inte duga. Tvångsmässigt beroende eller oberoende; antingen kan vi inte göra någonting utan andras hjälp eller uppträder vi som om vi aldrig behöver hjälp. Tvångsmässig kontroll eller förnekande; vi fortsätter att oroa oss över problem trots att vi gjort allt vi kan. Vi reagerar med fruktansvärd ångest på små misstag. Det är de kränkningar vi utsatts för i barndomen som hindrar oss från att reagera som sunda vuxna. Gruppen vuxna barn ”lider av problem i sitt vuxna liv till följd av de försvar de behövde använda för att överleva de kränkningar de utsattes för i sina familjer – inte därför att de utvecklat en sjukdom” (Jenson 1998). Hon menar vidare att beteendet överätning kan vara en del av dessa gamla försvar. Försvaret är alltså en mekanism som träder in och hjälper barnet överleva fysiskt och psykiskt. Om man kallar försvar i form av missbruk för sjukdom, signalerar man samtidigt att detta kan vara obotligt men att patienten kan lära sig ett friskt beteende även om sjukdomen finns kvar i botten. Det är utifrån denna sjukdomsattityd man tillämpar kognitiv beteendeterapi på missbrukare. Även svensk obesitasbehandling utgår från denna attityd. ”Fetma måste ses som ett kroniskt tillstånd”, säger Rössner (1998) och förkla rar därmed varför 97% av de patienter som behandlats återgått till sin ursprungsvikt inom fem år. Jenson (1998) menar tvärtom att det inte räcker med att ändra beteendet. För att få bort försvaret måste man bearbeta de smärtsamma, omedvetna känslorna som aktiverat försvaret och utlöser det destruktiva beteendet. Dessa omedvetna minnen är bevarade i sin barndomsform. Därför är det barnets känsla vi behöver känna, och det är i detta regredierade tillstånd vi måste konfronteras med kränkningarna. Detta är ytterst smärtsamt eftersom vi närmar oss känslor som det lilla, beroende barnet upplevde som livshotande. ”Det är bara de modiga människor som har tillåtit sig att till fullo regrediera, gå tillbaka, till de blockerade barndomsupplevelserna som vet hur smärtsamma händelserna ifråga verkligen var” säger Jenson (1998). ”Den smärta som det handlar om är omöjlig att föreställa sig för den oinvigde”. Miller (1994) är av samma åsikt: ”Naturligtvis är motståndet mot denna väg mycket stark, eftersom vi alla är rädda för vår bortträngda historia och inblicken i den hjälplöshet vi då kände. Vi har säkert också goda grunder för vår rädsla. Hade vi inte det funnes ingen anledning att hålla denna historia bortträngd. Men rädslan avtar när vi upplever den och vågar se orsaken till den i ansiktet.” Även Bradshaw (1990) hävdar bestämt att man måste återuppleva de ursprungliga förträngda känslorna för att kunna lösa upp dem och åstadkomma en djup förändring. Om man endast satsar på en beteendeförändring innebär det oftast att man förvandlar ett tvångsmässigt handlande till ett annat, dvs man byter ut drogen men fortsätter missbruka. 6.2 Det inre barnet hos våra projektdeltagare
Under vår terapiprocess kan vi se tydliga samband mellan våra deltagares ätmönster och
otillfredsställda behov hos deras inre barn. Beteendet överätning är kopplat till en rad barnsliga
känslor: trots (man vill visa att man bestämmer själv vad man ska äta), avundsjuka (man vill ha
likadant som alla andra), överlägsenhet (man skyller på andra), anpassning (man äter för att vara
artig), omvärldsberoende (vad ska de tycka om jag som är så tjock äter av tårtan), övergivenhet (maten
blir en vän att lita på), kontroll (man vet exakt hur många kalorier allt innehåller), otålighet (man vill
ha snabba resultat), egocentricitet (allt eller inget, fasta eller frossa), manipulation (man ljuger för sig
själv och andra), katastroftankar (om jag inte blir smal kommer min man att lämna mig och då måste
jag flytta och då har jag ingenstans att ta vägen och då kommer jag att bli en baglady), skam (om jag
äter det här är jag en dålig människa), skuld (om jag inte går ner i vikt får jag skylla mig själv).
När vi under terapisessionerna stannat i den känsla av oro som ofta föregår en hetsätningsattack, har
denna oroskänsla lett oss till en upplevelse av livshotande panik. Om klienten orkat stanna i
panikkänslan har denna lett oss till en känsla av hopplöshet och uppgivenhet. När vi gått in i denna
känsla har vi mött ett litet barn i klienten. Ett litet barn som upplevt en sådan rädsla, övergivenhet och
smärta att hon tvingats stänga in sin upplevelse under många år, ända fram tills nu. Det är först nu som
klienten har en vuxen, oberoende del som kan ge det inre barnet det som det inte fick när det var litet
och beroende. Och det är när det lilla barnet kan få sina alldeles naturliga barnbehov tillfredsställda
som hon inte längre behöver vara orolig för att bli så rädd att hon drabbas av panik. Och då behöver
hon inte längre bemöta panikrädslan genom att hetsäta.
7. Psykosyntesterapi som verktyg för viktminskning

Man ökar i vikt om man får i sig mer energi än man gör av med. För att gå ner i vikt måste man därför
göra av med mer energi än man tar in. Detta är den självklara utgångspunkten vid all viktminskning
och förutsätter kunskaper om kost, matlagning och motion. Trots detta enkla samband visar det sig att
det är mycket svårt att gå ner och därefter hålla vikten nere. I de etablerade viktminskningsprogram
som finns idag har mellan 85 och 97 % av deltagarna återgått till sin ursprungsvikt inom fem år.
Under vårt projekt har vi sett komplexa bakomliggande faktorer som undermedvetet påverkat
deltagarnas förhållande till mat, ätande och bantning. Det visade sig att psykosyntesen var
verkningsfull när det gällde att medvetandegöra och bearbeta dessa känslor, behov och underliggande
motiv.
Om vi utgår ifrån att samtalsterapi är ett adekvat redskap vid viktminskning, anser jag att
psykosyntesterapi är speciellt lämpligt eftersom man arbetar med både kropp, intellekt, känslor och
själ. Man ser människan som en helhet där alla olika delar påverkar varandra. Vidare fokuserar
psykosyntes på det friska och ser utvecklingsmöjligheterna i varje människa. Det är en kärleksfull och
icke-dömande terapiform som litar till individens egen läkningsprocess.
Under projektet visade sig psykosyntesarbetet med olika roller och delpersonligheter vara mycket
effektivt för deltagarna. De kunde se hur vissa delar tjänade på övervikten och hur andra hindrade dem
från att lyckas med en viktnedgång. När deltagaren kunde identifiera dessa olika delar av sig själv
upplevde hon en känsla av frihet; hon kunde själv välja och bestämma över sin kropp och sitt liv.
Eftersom många deltagare hade dålig självkänsla är det speciellt viktigt med en terapiform som kan
bygga upp Jaget och väcka Viljan, något som är centralt inom psykosyntes.
Under projektet stod det klart att många av orsakerna till deltagarnas matmissbruk fanns i deras
barndom och uppväxt. Här erbjuder psykosyntes kraftfulla verktyg för att möta deltagarnas inre barn
och läka känslomässiga sår från tidiga trauman.
Flertalet deltagare hade en stark antingen/eller attityd och upplevde obalans i sitt liv. Här erbjuder
syntestanken olika vägar att uppnå balans.
Den viktigaste indikatorn på att psykosyntes fungerar som verktyg vid viktminskning kan vi finna i
deltagarnas utvärdering av vårt projekt. Samtliga var mycket positiva och uttryckte att de hittat den
”felande länken” för att gå ner i vikt.
8. Slutsatser

I min arbetshypotes antog jag att överviktiga människor använder mat för att fylla andra behov än
fysisk hunger. Jag antog vidare att om man kan identifiera och tillgodose dessa behov på annat sätt än
genom mat kommer en viktminskning att ske naturligt.
Jag ville undersöka om man kan använda psykosyntesens modeller och verktyg för att gå ner i vikt.
Jag ville dessutom undersöka om det finns någon koppling mellan övervikt och det inre barnets
otillfredsställda behov.
Varken viktminskning eller samtalsterapi består i avgränsade händelser, utan de är långsiktiga
processer. Med tanke på projektets begränsning i tid måste därför resultaten tolkas försiktigt.
Reliabiliteten påverkas också av att försöksgruppen endast utgörs av tio personer. Dock visar
deltagarna upp en mycket enhetlig bild av ätbeteende och bakomliggande psykologiska faktorer. Även
deltagarnas utvärderingar visar en enhällig reaktion. Därför anser jag att vi kan dra slutsatser som är
giltiga för vår målgrupp; svårt överviktiga personer som har kunskap om kost och motion samt har
provat ”alla” viktminskningsprogram, men som ändå inte uppnått en varaktig viktminskning.
Med reservation för projektets tidsmässiga begränsning och antalet deltagare kan vi dock dra följande
slutsatser:
• Överviktiga människor använder mat för att fylla andra behov än hunger. Ja, de överviktiga personer som ingick i vår studie använder mat för att fylla andra behov än hunger. De använder mat för att tränga undan obehagliga känslor av oro, rastlöshet, stress, frustration, ensamhet och sorg. De använder mat för att framkalla behagliga känslor av lugn, trygghet och gemenskap. • Om man kan identifiera och tillgodose dessa behov på annat sätt än genom mat kommer Ja, det är sannolikt att anta detta. Projektet innehöll inga moment av att begränsa eller kontrollera deltagarnas energiintag. Alla ingående moment syftade till att identifiera och medvetandegöra deltagarna om deras undertryckta känslor och omedvetna behov samt bearbeta dessa. 6 deltagare av 10 minskade sin vikt, 3 behöll sin vikt under projektperioden och 1 person ökade sin vikt. • Man kan använda psykosyntesens modeller och verktyg för att gå ner i vikt. Ja, jag har funnit att dessa modeller och verktyg fungerar mycket bra. Eftersom svåra viktproblem till stor del verkar uppkomma ur känslomässiga skador måste de läkas på känslonivå. Därför fungerar inte en terapimetod som enbart syftar till att ändra klientens beteende. Det behövs en terapimodell som inkluderar att klienten består av mer än sin övervikt. Psykosyntes är en sådan metod. • Det finns en koppling mellan övervikt och det inre barnets otillfredsställda behov. Ja, definitivt. Gruppdeltagarna visar upp en mängd reaktioner som är signifikativa för ”vuxna barn”: låg självkänsla, omvärldsberoende, överdrivet ansvarstagande, kontrollbehov, tvångsmässighet, otålighet och manipulation. Många av de obehagliga känslor, som man använde ätandet för att tränga undan, härstammade ur upplevelser under barndomen. Många av de behagliga känslor, som man framkallade genom att äta, uppfyllde omedvetet de behov man aldrig fått tillgodosedda när man var barn. Som en konsekvens av resultaten i detta examensarbete har Kerstin Nyström och Pia Kinde efter projektets genomförande grundat företaget Vikta. För vidare information hänvisas till www.Vikta.se.
Litteraturförteckning

Bradshaw John (1990) Frigör Barnet inom dig, HumaNova Förlag
Chabrol Henri (1991) Anorexi & Bulimi, Alhambra Pocket Encyklopedi
Chopra, Deepak, (1994) RättVikt, Prisma Förlag
Dickens Ingmari (1991) Din smala lycka, Wahlström & Widstrand
Ferrucci, Piero (1982) Bli Den Du Är, Liber Hermods
Glant Helene (1993) Sluta hetsäta, Natur och Kultur
Glant Rolf (1985) Hetsätning – Den hemliga folksjukdomen, Akademilitteratur
Jenson Jean (1998) Att återerövra sitt liv, Wahlström & Widstrand
Miller Alice (1994) Det självutplånande barnet, Wahlström & Widstrand
Rössner Stephan (1998) Kroppen har rätt, Brombergs förlag
Rössner Stephan (1999) Vikten av vikten, Brombergs förlag
Socialstyrelsen (1992) Kost Motion & Hälsa, Socialstyrelsen/Statens Livsmedelsverk
Artiklar:
Dagens Medicin 22/3 1999
Dagens Medicin 10/12 2001
Diabetolognytt 4/5 1999

Information om projektet ”Vilka behov fyller maten?”

Bakgrund
Projektet ingår i examensarbetet för Pia Kinde och Kerstin Nyström i deras 3-åriga utbildning till
Diplomerad Samtalsterapeut vid HumaNova Nordiska Psykosyntesuniversitetet i Stockholm. För mer
information om HumaNova och psykosyntesterapi hänvisas till www.humanova.com.
Arbetshypotes
Vi vill undersöka om överviktiga använder mat för att fylla andra behov än hunger, tex belöning, tröst,
uppmuntran, gemenskap, skydd. Vår utgångspunkt är att om man kan identifiera dessa känslomässiga
behov och lära sig tillgodose dem på annat sätt än genom mat, sker en viktminskning naturligt.
Vi vill undersöka varför människor som är medvetna om kostens och motionens betydelse trots detta
inte klarar att gå ner i vikt, eller klarar att hålla vikten efter en viktnedgång. Vi tror att man istället för
att fokusera på ätandet som problemet bör gå in på de djupare orsakerna till varför vi äter för mycket.
Kort sagt: ”Vilka behov fyller maten?”
Målgrupp
Vi vänder oss till människor som:
• Har BMI (Body Mass Index) som är minst 30. Man räknar ut BMI genom att dividera sin kroppsvikt i kilo med den kvadrerade längden i meter. Om man tex väger 95 kg och är 172 cm lång räknar man ut BMI på följande sätt: Multiplicera längden i meter med sig själv, dvs 1,72x1,72= 2,9584. Dividera vikten med den kvadrerade längden, 95/2,9584=32,1. • Är minst 20 år och i övrigt frisk. • Har provat olika viktminskningsmetoder och är medvetna om kost och motion. • Är villiga att öppet dela med sig i grupp av sina känslor och erfarenheter. • Är villiga att genomföra samtliga schemalagda träffar och samtal i Stockholm.
Metod
Vi kommer att använda oss av psykosyntesterapi i grupp och enskilt.
I psykosyntesterapi arbetar man med hela människan; intellekt, känslor, kropp och själ. Som redskap
använder vi förutom samtal även tex guidad meditation, teckning, gestaltövningar och drömmar.
Tidsplan
Projektet kommer att omfatta 2 grupphelger om vardera 12 studietimmar samt 10 studietimmar
individuella samtal, totalt deltar alltså varje person under 32 studietimmar. En studietimme är 45
minuter.
Den första grupphelgen äger rum den 15 – 16 september 2001. Därefter har man 4 individuella träffar
à 2 timmar på tider som man bestämmer med sin terapeut.
Den andra grupphelgen äger rum den 27 – 28 oktober 2001. Därefter har man 1 individuell träff med
sin terapeut.
Gruppstorlek
Gruppen kommer att omfatta 10 personer.
Deltagarna väljs ut utifrån uppgifterna på insänd ”Intresseanmälan”.
Plats
Samtliga aktiviteter äger rum centralt i Stockholm.
Pris
Deltagaravgiften är 1 850,- för 32 studietimmar. Avgiften avser att täcka projektets kostnader, främst
lokalhyra. Avgiften betalas före kursstart.

Ledare
Kerstin Nyström är beteendevetare och har arbetat i 20 år med människor och utbildning. Pia Kinde är
informatör och stresskonsult med många års erfarenhet av PR och kommunikation. Båda går nu sjätte
terminen på utbildningen till Diplomerad Samtalsterapeut.
Grupphelgerna leds gemensamt av Pia Kinde och Kerstin Nyström. Hälften av gruppen kommer sedan
att ha Pia Kinde som sin individuella terapeut och den andra hälften kommer att ha Kerstin Nyström i
sina individuella samtal.
HumaNova bistår med kontinuerlig handledning under projektet.
Projektredovisning
Projektet kommer att redovisas i form av två separata uppsatser inom ramen för utbildningen.
Uppsatserna beräknas lämnas in vecka 49.
Sekretess
Allt arbete sker under sedvanlig tystnadsplikt. De enskilda deltagarna kommer inte att kunna
identifieras i uppsatser eller resultatredovisning.
Anmälan
Intresserade av att deltaga i projektet är välkomna att fylla i bifogade ”Intresseanmälan” och skicka
den senast den 23 augusti till Pia Kinde, Bohusgatan 23, 116 67 Stockholm eller maila den till
k.nyst@spray.se.
Vi väljer ut de 10 personer som kan delta i projektet. Vi återkommer med besked till dessa senast den
31 augusti.
Vi hälsar dig varmt välkommen med din intresseanmälan!


Intresseanmälan att ingå i projektet ”Vilka behov fyller maten?”
Skickas senast den 23 augusti till Pia Kinde, Bohusgatan 23, 116 67 Stockholm eller mailas till
k.nyst@spray.se.
Uppgifterna i intresseanmälan behandlas konfidentiellt.
Namn:
Adress:
Tel dag:
Antal barn: Längd: Vikt: BMI: När hade du senast din önskade vikt? Vilka viktminskningsmetoder har du provat? Vad anser du själv är de främsta orsakerna till din övervikt? Har du läkarbehandlats under de två senaste åren? I så fall för vad? Har du ätit receptbelagd medicin under de två senaste åren? I så fall vilken? Hur mycket röker du? Beskriv din konsumtion av alkohol och ev. andra droger? Beskriv dina motionsvanor? Ingår du i något viktminskningsprogram just nu? I så fall vilket? Har du någon gång gått i terapi? I så fall vilken typ? Upplever du just nu någon speciell kris eller stress i din tillvaro? Beskriv vad du förväntar dig av att delta i detta projekt? Finns det några andra viktiga aspekter i ditt liv som inte täcks av frågorna i detta formulär? I så fall vilka? Kortfattad presentation av psykosyntes

Psykosyntes är en praktisk psykologi som fokuserar på det friska i varje människa. Den ser
möjligheter i personliga svårigheter och menar att i varje upplevt problem finns fröet till personlig
utveckling och mognad. Många av oss är omedvetna om våra möjligheter och förmågor. Psykosyntes
syftar till att se varje människas inneboende potential, att väcka viljan, komma till insikt och finna
mening.
Psykosyntesen grundades av en av Freuds lärjungar, professor Roberto Assagioli. Han inspirerades av
olika kulturer och psykologiska skolor och psykosyntesen arbetar därför med en mängd olika övningar
och tekniker.
Psykosyntes utgår ifrån att människan är en helhet bestående av känsla, intellekt, kropp och själ. På ett
kärleksfullt sätt skapar vi balans mellan dessa delar genom att utforska oss själva och finna vår vilja
och mening.
Psykosyntes är idag en modern metod som används över hela världen vid samtalsterapi, personlig
utveckling och utbildning.
Utbildningen till diplomerad samtalsterapeut i psykosyntes vid HumaNova Europeiska
psykosyntesuniversitetet omfattar sex terminer på deltid. Kursinnehållet är i första hand praktiskt
inriktat och fokuserar på deltagarens utveckling till en trygg och professionell terapeut.
Förutom lärarledd undervisning, litteraturstudier, grupparbete och eget arbete omfattar utbildningen
individuell egenterapi, gruppterapi, eget klientarbete, handledning och examensarbete.
För mer information hänvisas till www.humanova.com

Deltagarnas utvärdering

Här redovisas de svar de 10 deltagarna lämnat i sina utvärderingar efter avslutat projekt. Enstaka svar
är något nedkortade. Alla personnamn har bytts ut mot ”N”.
1. Vilka är dina viktigaste insikter du fått under projektet?
- Viktökning har mycket lite med mat att göra, men det räcker sällan med att bara veta. Insikten om hur, när och varför kändes nödvändig. Denna insikt blev väl belyst och är något jag gärna vill gå ytterligare framåt med. Insikt måste få ta tid. Insikt förändras genom utveckling. Insikt är ofta smärtsam, vilket gör att lättaste vägen är att undvika den. Undvik att undvika kan vara ett rättesnöre. En annan process som startade var att sluta skylla på min dåtid. Att i alla krisiga situationer skylla på ”dået” leder inte framåt utan blir till mer betong under fötterna. Jag behöver befinna mig mer i ”nuet” och seriöst ge mig själv en chans att utveckla det. . Insikt i att vårda balansen blev för mig högsta prioritet. Klyftorna mellan mina delpersonligheter har under åren blivit avgrundsdjupa. Genom att observera andra kan jag erhålla självinsikt. Vilka strängar slår den personen an hos mig just nu? En för mig viktig insikt var också att våra projekttillfällen gick ju alldeles utmärkt, trots att jag varken tog kommandot, pratade mest eller tog på mig centralfigurens roll. Det är faktiskt ganska behagligt när någon annan håller i rodret. Alla situationer i livet behöver inte gå enligt mina egna ritningar. De kanske inte blir utförda på samma sätt, men kvaliteten kan ändå vara densamma. - Att jag är en individ som inte är ett offer utan en vuxen människa med en egen vilja. Att jag bestämmer över mitt liv och kan göra val. Att kropp och själ verkligen hör ihop och kan påverkas. Jag ser klarare hur mat mer stjälper än hjälper mig om jag fortsätter ha samma relation till maten som innan projektet. - Att jag består av många delpersonligheter som alla måste få sitt. Att jag bestämmer över mig själv och att jag inte får ”trycka ner” någon DP eller låta mig ryckas med åt något håll utan koll… - Varför maten fått fylla så många andra behov. Insikten om att jag förnekat och tryckt undan den del av mig själv som symboliserar mig som klen, sjuklig, otrygg, övergiven, beroende men också smal/liten och söt. Och att jag länge existerat genom den del av mig som driver, genomför, har vilja, mål, resultat MEN som FLYR från allt som påminner om otrygghet, övergivenhet, beroende och svaghet. - Att jag är JAG och bestämmer, kan känna, kan välja fritt. Att det är mig det handlar om, det är mina beslut. Att jag kan få välja fel men det är fortfarande JAG som väljer. Att det handlar om mig och min väg genom mina liv – livsläxor på vägen. - Att det går att göra något åt mina ”störningar”, att jag inte är ett hopplöst fall. Plus insikten att det är jag och ingen annan som styr över mig. - Jag är inte ensam… Jag är någon! - Att jag faktiskt är en frisk person som dock har ett problematiskt förhållande till mat och min kropp, men inte är ”knäpp” för det. Att jag har saker i mitt inre som jag inte vågat släppa fram, bearbeta och läka och att dessa saker har en avgörande betydelse i sammanhanget. Att jag har vissa delpersonligheter som jag uppfattat som mitt riktiga ”jag”. Jag kan nu dock ana mitt faktiska ”jag” och känner en stark önskan att ta fram det mer och låta det ta över dirigentpinnen! Att mitt mål måste vara ett inre och ett liv i balans. Det finns inte någon enkel, kort väg till det och det viktigaste, vägen tar aldrig slut – det är ett ständigt arbete och den enda som kan göra jobbet är jag! Jag kan banta gång på gång men tar jag inte tag i oredan i mitt inre kommer jag aldrig att nå dit jag önskar. - Att vikten och ätandet helt klart hör ihop med någonting annat än riktig hunger. Insikt att kunna påverka och förstå mig själv bättre. - Att jag bestämmer och att man måste ge sig tid att tänka till före, vad effekten blir av det man gör. Lite sanning och konsekvens tänkande. Har insett att stress nog är mer boven i dramat än själva ätandet. Har också kommit underfund med att jag gillar mitt innersta jag och vill spendera mer tid med mig själv. Jag har även kommit fram till att jag vill skaffa barn och att jag är villig att ta de konsekvenser som det kan medföra. Bantning och viktminskning känns inte lika viktigt längre. Jag är stolt över den jag är ändå, även om jag ser lite rund ut i spegeln vissa morgnar.

Source: http://www.balsamkonsult.se/docs/s3lo.pdf

apikescm.ac.id

INFOKES, VOL. 3 NO. 3 November 2013 ISSN : 2086 - 2628 HUBUNGAN TINGKAT PENDAPATAN KELUARGA DENGAN PEMILIHAN ALAT KONTRASEPSI SUNTIK Fitria Ika Wulandari, Rina Hastuti Indonesia merupakan salah satu Negara berkembang dengan berbagai jenis masalah. Masalah utama yang dihadapi di Indonesia adalah di bidang kependudukan yang masih tingginya pertumbuhan penduduk berkisar antara

The toxicology section routinely tests for more than 150 drugs, including common drugs of abuse, volatiles, central nervous sy

DRUG FACT SHEET: The Toxicology Section routinely tests for more than Benztropine is a drug used in the treatment of 150 drugs, including common drugs of abuse, volatiles, Parkinsonism. Medical literature warns that central nervous system stimulants, depressants, benztropine may impair mental and/or physical abilities narcotic analgesics, hallucinogens, psychotropic drugs, required f

Copyright © 2010-2014 Pharmacy Pills Pdf