Medicamentsen-ligne vous propose les traitements dont vous avez besoin afin de prendre soin de votre santé sexuelle. Avec plus de 6 ans d'expérience et plus de 80.000 clients francophones, nous étions la première clinique fournissant du acheter kamagra original en France à vente en ligne et le premier vendeur en ligne de Cialis dans le monde. Pourquoi prendre des risques si vous pouvez être sûr avec Medicamentsen-ligne - Le service auquel vous pouvez faire confiance.

Microsoft word - förmaksflimmer.se - sammanfattning strukturerat omh 131011_v4


STRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE
För tredje året i rad arrangerades ett symposium kring strukturerat omhändertagande vid förmaksflimmer. Mötet var välbesökt med många givande föreläsningar. Nedan följer ett kort referat av innehållet i respektive programpunkt. Ytterligare material från mötet kan beställas på www.flimmermottagning.se. Program fredag 11 oktober 2013 13.00 – 13.10 Inledning.Överläkare Tord Juhlin, SUS
13.10 – 13.50 Strukturerat omhändertagande inom olika terapiområden och erfarenheter från Danderyds sjukhus.

Dr Kristina Hagwall, Danderyds sjukhus
13.50 – 14.10 Strukturerat omhändertagande vid förmaksflimmer - Jönköpingsmodellen.
Ssk Emma Hag och Pia Wibring, Jönköping
14.10 – 14.30 Strukturerat omhändertagande vid förmaksflimmer – Stockholm Heart Center.Dr Faris Al Khalili
14.30 – 14.55 Kaffe
14.55 – 15.20 Integrated chronic care for patients with AF in Maastricht – Effects and costs.
RN Jeroen M. Hendriks, Maastricht University
15.20 – 16.00 Rytmbehandling vid förmaksflimmer - aktuellt kunskapsläge. Dr Leif Friberg, Danderyds sjukhus
16.00 – 16.20 Antikoagulation och samtidig AAD användning.Överläkare Tord Juhlin, SUS
16.20 – 16.30 Diskussion och avslutning.Överläkare Tord Juhlin, SUS
Strukturerat omhändertagande inom olika terapi-områden och erfarenheter från Danderyds sjukhus.


Dr Kristina Hagwall, Danderyds sjukhus
Dr Kristina Hagwall redovisade i sitt föredrag vinster från att arbeta med ett strukturerat omhändertagande inom andra terapiområden, och gick samtidigt igenom vad som behövs för att kunna få till stånd ett strukturerat omhändertagande. Det krävs: - Ex; Hjärtsviktsmottagning, diabetesmottagning, njurmottagning, KOL-mottagning - Diagnostik och utredning - Riskstratifiering - Behandling - Uppföljning  Särskilda protokoll och algoritmer  Besök enl särskilt schema  Evidensbaserat/vetenskaplig  Information/patientutbildning / egenvård En genomgång av det aktuella evidensläget avseende vinster med ett strukturerat
omhändertagande inom olika terapiområden följde därefter.
Inom diabetes redovisades “Effects of a multifactorial intervention on Mortality in Type 2
Diabetes“ , den sk STENO 2-studien (Gæde P et al. New England Journal of Medicine
2008;358:580-591).
Studien visar att man genom att använda sig av ett strukturerat synsätt
på omhändertagandet avsevärt kan förbättra måluppfyllelsen med behandling på en rad
viktiga områden. Än viktigare är att man dessutom kan visa resultat på dödlighet och
kardiovaskulära händelser.
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com
Ytterligare exempel på vinster med strukturerat omhändertagande presenterades vid vård av
hjärtsviktspatienter. I studien “Nurse-led heart failure clinics improve survival and self-care
behaviour in patients with heart failure” (European Heart Journal (2003) 24, 1014-1023),
har man genom sköterskebaserad mottagning och rådgivning kunnat visa effekter på
sjukhusinläggning, men även minskad dödlighet för interventionsgruppen.
Hur ser det då ut för flimmerpatienterna? Dr Kristina Hagwall visade på hur följsamhet till
riktlinjer ser ut och att det finns skäl att se till att denna förbättras. Flimmerpatienter finns
studerade i en studie från Italien som visar att man genom ett utökat omhändertagande av
patienterna kan visa på positiva effekter på antalet sjukhusinläggningar till följd av flimmer,
(Clinical management of atrial fibrillation: early interventions, observation, and
structured follow-up reduce hospitalizations (American journal of Emergency
Medicine 2012 Nov;30(9):1962-9).
Efter detta gick dr Kristina Hagwall igenom hur man lagt upp vården av flimmerpatienter på
Danderyds sjukhus.
Strukturerat omhändertagande vid förmaksflimmer - Jönköpingsmodellen.
Ssk Emma Hag och Pia Wibring, Jönköping
I Jönköping har man genomfört en studie där man söker svar på frågan: ”Kan ett strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer:  Förbättra följsamhet till nationella riktlinjer? Studien, Structured Management and Coaching – Patients with Atrial Fibrillation planerades och genomfördes därför. Studien är ännu inte publicerad men slutsatserna är:  Ett strukturerat omhändertagande har gett patienter med förmaksflimmer förbättrad hälsorelaterad livskvalitet inom flera områden främst inom den psykiska dimensionen.  En permanent flimmermottagning med ett strukturerat omhändertagande skulle vara av stor vikt för denna patientgrupp då behandling enligt nationella riktlinjer kan leda till bättre hälsa och minskad risken för stroke.  Genom att ge dessa patienter ökad kunskap, stöd och förståelse för att kunna hantera sin sjukdom skulle akutbesök och sjukhusinläggningar kunna reduceras. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com Strukturerat omhändertagande vid förmaksflimmer – Stockholm Heart Center. Dr Faris Al Khalili Dr Faris Al Khalili presenterade kort verksamheten på Stockholm Heart Center och gick sedan in på hur de valt att strukturera omhändertagandet av flimmerpatienterna. Målet för dem är:  Kontinuitet  Kvalitetssäkring av utredning och behandling  Samlad och uppdaterad kunskap  Mera tid åt information till patienterna  Fast, tryggt och kontinuerligt patientstöd För att lyckas med detta har man en sjuksköterskebaserad mottagning som ansvarar för:  Granskning och prioritering av remisserna  Följer  Information till patienterna  Initiera behandling enligt riktlinjerna  Planera På Stockholm Heart Center använder man sig av skriftlig och muntlig information samt ett datorbaserat stöd för att på ett illustrativt sätt kunna utbilda patienten om sin sjukdom. Integrated chronic care for patients with AF in Maastricht – Effects and costs. RN Jeroen M. Hendriks, Maastricht University Forskningssköterskan Jeroen M. Hendriks var inbjuden för tredje året i rad för att dela med sig av sina erfarenheter från Maastricht avseende deras ”integrated chronic care program” där de tittar på kliniska resultat – hur gick det för patienterna - men också på kostnadseffektivitet. Bakgrunden till att man startade programmet var att man i Euro Heart Survey on Atrial Fibrillation kunnat se att följsamheten till riktlinjer generellt var låg och att detta ledde till ökad sjuklighet, hospitalisering och mortalitet. För att lyckas förbättra följsamheten till riktlinjer anser man i Maastricht att tre steg är viktiga:  Implementera nya program för omvårdnad  Organisationsförändringar  Omvärdera hur den dagliga verksamheten bedrivs Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com
I studien ”Nurse-led care vs. usual care for patients with atrial fibrillation: results of a
randomized trial of integrated care vs. routine clinical care in ambulatory patients with atrial
fibrillation” (European Heart Journal. 2013 Feb;34(6):408)har man kunnat visa en rad
positiva effekter av ett strukturerat omhändertagande.
Första slutsatsen blir att man genom en flimmermottagning kunnat:
 Förbättra följsamheten till riktlinjer  Undvika ofullständiga diagnoser och behandlingar  Förhindra komplikationer, hospitaliseringar och mortalitet Efter detta gick Jeroen M Hendriks över till att diskutera kring kostnadseffektiviteten av flimmer mottagningen. Man har i Maastricht räknat med kostnader för öppenvårdsbesök, diagnostik, läkemedelsbehandling, interventioner, hospitalisering samt kostnaden för det datorstödda system man använt sig av för att informera patienterna. Man har alltså inte räknat med några indirekta kostnader såsom tid man inte kunnat arbeta etc. Andra slutsatsen blir:  Det integrerade behandlingssystemet i flimmermottagningen är ett kostnadseffektivt sätt att omhänderta patienter med förmaksflimmer Rytmbehandling vid förmaksflimmer - aktuellt kunskapsläge. Dr Leif Friberg, Danderyds sjukhus Dr Leif Friberg startade med att gå igenom vilka antiarytmika som funnits tillgängliga och hur
många av dem som idag används. Sedan gick han igenom ESCs riktlinjer vid förmaks-
flimmer.
Skillnader i terapitradition mellan olika länder belystes, där det framgick att vi Sverige
använder oss av mer beta-blockad, både på persisterande och paroxysmala flimmer.
Efter detta redovisades resultaten i Cochrane-analysen för ”Antiarrythmics for maintaining
sinus rythm after cardioversion of atrial fibrillation” (Antiarrhythmics for maintaining sinus
rhythm after cardioversion of atrial fibrillation (Review) Copyright 2012 The
Cochrane Collaboration. Published by JohnWiley & Sons, Ltd.)
. Metaanalysen visar att
de antiarytmika som finns tillgängliga är lika avseende effekten på att minska flimmerbördan,
med undantag för amiodarone som har bäst effekt.
Avseende mortalitet har man kunnat konstatera att disopyramid och amiodaron har en trend
åt att mortaliteten är högre i den behandlade gruppen. För flekainid är studieunderlaget och
antal patienter för litet för att kunna bedömas. Sotalol är signifikant sämre än placebo och
visar en mortalitetsökning i behandlingsgruppen. Dronedaron är i gruppen det säkraste
preparatet och visar en neutral effekt avseende mortalitet.
Dr Leif Friberg gick sedan vidare till att visa resultatet av den genomgång av data från
läkemedelsregistret han genomfört. Som ett första led i detta visades hur mycket
antiarytmiska läkemedel som använts per 1000 invånare. Man kan i dessa data se att
användandet är svagt ökande utom för sotalol där det skett en dramatisk nedgång. Sotalol är
trots detta det vanligaste antiarytmiska preparatet.
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com Dronedaron har ökat i användning sedan introduktionen på marknaden. Såsom nytt antiarytmika redovisades sedan data på användandet av Dronedaron baserat på information från det svenska patientregistret från åren 2010-2011. Regionala skillnader redovisades. Genomgång av hur patientkarakteristika sett ut med avseende på bland annat CHADS2 och CHA2DS2-VASc redovisades. I jämförelse med den så kallade nationella flimmerkohorten (”alla” patienter med förmaksflimmer oavsett typ) och även relaterat till ålders- och könsrelaterad mortalitet i befolkningen som helhet hade dronedaronpatienterna lägre dödlighet. Avslutningsvis redovisade Leif Friberg data från Svenska strokeregistret som visar på betydande underbehandling med antikoagulation till patienter med förmaksflimmerrelaterade stroke under period 2005-2010. Antikoagulation och samtidig AAD användning. Överläkare Tord Juhlin, SUS Som avslutning på mötet gick ÖL Tord Juhlin igenom vilken kunskap som idag finns avseende hur man ska använda oral antikoagulation tillsammans med antiarytmika. Vikten av att behandla med antikoagulantia lyftes fram, 93,7% av alla patienter med förmaksflimmer utom de under 65 år och utan riskfaktorer ska få behandling. Härefter redovisades vilka alternativ som idag finns för att skydda mot stroke vid förmaksflimmer, warfarin, dabigatran, rivaroxaban och apixaban. ASA finns inte med eftersom det inte skyddar mot stroke på denna patientgrupp. De olika behandlingarna redovisades sedan utifrån hur de verkade i koagulationskaskaden. Effekten på stroke avseende nya orala antokoagulantia (NOAK9 jmf med warfarin gicks igenom. NOACs har visat trend mot bättre effekt på alla stroke, ischemisk stroke och ospecificerad stroke. På hemorragisk stroke är samtliga NOAK bättre än warfarin. Därefter redovisades farmakokinetik avseende NOAK, med hänsyn till hur stor del av eliminationen som sker via lever och/eller njure, samt vilka system som där används. Upptaget av respektive läkemedel diskuterades också avseende plasmaglykoproteinets (P-Gp) roll och läkemedlens transport i tarmväggen. P-Gp är ett system som fångar upp läkemedel som passerar genom tarmväggen och transporterar tillbaka det till tarmkanalen. En hämning av P-Gp medför då att mer aktiv substans av ett läkemedel passerar över tarmväggen. Därefter redovisades interaktionsmekanismer mellan NOAC och dronedaron, samt hur regulatoriska myndigheter bedömt interaktionsrisken i Europa och i USA. Mötet avslutades sedan med en kortare frågestund. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com

Source: http://www.flimmermottagning.se/Global/Docs/Flimmermottagning.se/Referat_11_okt_2013_SE_DRO_13_10_07.pdf

Jogc-dec-07.vp

JOINT SOGC-MOTHERISK CLINICAL PRACTICE GUIDELINE No. 201 (Replaces guideline No. 138), December 2007 JOINT SOGC-MOTHERISK CLINICAL PRACTICE GUIDELINE Pre-conceptional Vitamin/Folic Acid Supplementation 2007: The Use of Folic Acid in Combination With a Multivitamin Supplement for the Prevention of Neural Tube Defects and Other Congenital Anomalies Abstract Objective: To provide inform

Layout

Randomized Placebo-Controlled Crossover Trial ofTadalafil in Raynaud’s Phenomenon Secondary toSystemic Sclerosis ELENA SCHIOPU, VIVIEN M. HSU, ANN J. IMPENS, JENNIFER A. ROTHMAN, DEBORAH A. McCLOSKEY,JULIANNE E. WILSON, KRISTINE PHILLIPS, and JAMES R. SEIBOLD ABSTRACT. Objective. Raynaud’s phenomenon (RP) is an important clinical feature of systemic sclerosis (SSc) for which consistently

Copyright © 2010-2014 Pharmacy Pills Pdf